Just nu är det vanligt med personer som hör av sig till kommuner, länsstyrelser och till Valmyndigheten och är förvånade eller upprörda över att de blivit strukna i röstlängden för Europaparlamentsvalet. Det kan vara både svenska medborgare som inte får rösta i det svenska EU-valet och EU-medborgare som får besked om att de inte får rösta i sitt medborgarland.

De anser ofta att det har skett ett misstag och vill få det rättat. Det kan vara svårt att förstå vad som har hänt. Här kommer därför en beskrivning av hur rösträttshanteringen går till, samt ett par exempel som förhoppningsvis reder ut vanliga missförstånd.

  • En person som är medborgare i ett EU-land och folkbokförd i ett annat EU-land kan, om hen vill, anmäla sig till EU-röstlängden i det land där hen är folkbokförd. Anmälan avser endast val till Europaparlamentet. Personen kan fortfarande rösta i nationella val i sitt medborgarland.
  • En anmälan till EU-röstlängden i det land där personen är folkbokförd inför ett tidigare EU-val gäller även för detta EU-val. För att inte längre stå kvar hade personen behövt anmäla utträde ur röstlängden.
  • Valmyndigheten har under mars månad skickat ut blanketter till samtliga EU-medborgare boende i Sverige:
    – De som anmält sig vid ett tidigare val fick en blankett som frågar om de vill utträda ur den svenska röstlängden.
    – De som inte anmält sig tidigare till den svenska röstlängden fick en blankett för att kunna anmäla sig.
    – Blanketterna skulle senast ha kommit in till länsstyrelserna den 10 maj 2024.
  • Efter ett informationsutbyte mellan EU-ländernas valmyndigheter stryks de som anmält sig till röstlängden i det EU-land de bor från röstlängden för EU-val i sitt medborgarland.
  • Det kan vara svårt för en person att komma ihåg att hen har anmält sig till en EU-röstlängd inför ett tidigare EU-val. I vissa länder kan det dessutom förekomma att en anmälan till ett val inom landet även innebär en anmälan till EU-röstlängden, vilket kanske inte uppmärksammas av personen.
  • En svensk medborgare som anmält sig till den svenska röstlängden för att hen fallit ur på grund av 10-årsregeln blir ändå struken om hen finns upptagen i ett annat lands EU-röstlängd. Detta gäller även om anmälan till det andra landets röstlängd skett inför ett tidigare EU-val.
  • Utlandsröstkortet är alltså ingen garanti för att få rösta i det svenska EU-valet. När utlandsröstkorten skickas ut har informationsutbytet mellan EU-länderna – och strykningarna – ännu inte skett.

Exempel 1:

En svensk medborgare som bor i ett annat EU-land har gått till en ambassad eller ett konsulat för att rösta i det svenska EU-valet (eller befinner sig i Sverige och har gått till en röstningslokal eller vallokal). Hen hör av sig efter att ha nekats att rösta och fått beskedet att hen är anmäld till ett annat EU-lands röstlängd.

Trolig förklaring:

Personen är anmäld till röstlängden i det EU-land där hen bor, men det skedde kanske för många år sedan. Det kanske inte är något som hen kommer ihåg. Därför har hen inte uppmärksammat att hen behöver träda ur röstlängden i det landet för att kunna rösta i det svenska EU-valet.

Kontroll:

Kontrollera i Validmenyn ”Sök i valtillfällets röstlängd” att hen inte har rösträtt i det svenska EU-valet trots att hen är svensk medborgare, samt att orsaken är att hen är anmäld till röstlängden i ett annat EU-land. Be personen kontakta valmyndigheten i det land där personen bor för att ta reda på om något eventuellt fel kan ha begåtts av dem.

Exempel 2:

En EU-medborgare hör av sig efter att ha fått ett meddelande om att hen inte får rösta i sitt medborgarland och anser att ett misstag har begåtts.

Trolig förklaring:

EU-medborgaren är anmäld till den svenska EU-röstlängden, men det skedde kanske för många år sedan. Det kanske inte är något som hen kommer ihåg. Därför har hen inte uppmärksammat att hen behöver träda ur den svenska röstlängden för att kunna rösta i sitt medborgarland.

Kontroll:

Kontrollera i Validmenyn ”Sök i valtillfällets röstlängd” att EU-medborgaren har rösträtt i det svenska EU-valet trots att hen inte är svensk medborgare. Kontakta Valmyndigheten om personen vill få reda på när denna anmälan gjordes.

Att vara struken ur röstlängden är ej samma sak som att ha fallit ur röstlängden. Svenska medborgare som är folkbokförda utomlands faller automatiskt ur röstlängden efter tio år. Väljaren behöver då anmäla sig till röstlängden hos Skatteverket för att rösta. En avlagd röst räknas också som en anmälan till röstlängden. Notera att detta inte fungerar om väljaren är struken för att ha upptagits i ett annat EU-lands röstlängd. Väljaren behöver då först begära utträde ur det landets röstlängd.