Röstmottagning

Felaktig avprickning och väljare som nekas att rösta

Ställningstagande om felaktig avprickning och väljare som nekas att rösta Pdf, 154 kB. (Pdf, 154 kB)

Ändringar den 15 december 2023

Ställningstagandet har uppdaterats i fråga om att en korrigering ska ske i närvaro av väljaren som prickats av på fel rad (en annan väljares rad) istället för bör såsom angavs tidigare. Syftet med ändringen är att anpassa hanteringen vid korrigering av markeringar i röstlängden till samma kravnivå som gäller vid röstmottagningen, nämligen att markering i röstlängden ska ske i väljarens närvaro.

Sammanfattning av ställningstagande

Vid varje val förekommer att röstmottagare måste neka väljare att rösta för att röstmottagarna felaktigt markerat i röstlängden att väljaren redan röstat, det vill säga felaktig avprickning i röstlängd. Ofta beror detta på att en röstmottagare har prickat av en tidigare väljare på fel rad. Röstmottagarna kan i regel undvika felaktiga avprickningar i röstlängderna genom att röstmottagarna arbetar lugnt och metodiskt och använder de hjälpmedel som finns.

En avprickning kan också bero på att väljaren faktiskt redan har röstat. En väljare kan även vara delvis avprickad, det vill säga att väljaren kan ha röstat i exempelvis riksdagsvalet för att återkomma för att rösta i kommunvalet. Detta är tillåtet och röstmottagarna ska då låta väljaren rösta i kommunvalet.

Valnämnderna har historiskt hanterat felaktiga avprickningar på olika sätt. I de fall där en väljare prickats av felaktigt anser Valmyndigheten att det är av stor vikt för förtroendet för valsystemet att felaktiga avprickningar i möjligaste mån hanteras lika. De åtgärder som vidtas i vallokalen bör därför vara av sådan karaktär att de kan utföras i varje vallokal i varje kommun.

När en röstmottagare gör en avprickning i röstlängden är det inte att betrakta som ett beslut och avprickningen kan därför inte rättas med stöd av förvaltningslagen. Valmyndigheten anser i stället att den felaktiga avprickningen ska åtgärdas genom att röstmottagarna gör en skriftlig korrigering i röstlängden.

Valmyndigheten anser att korrigeringar av felaktiga avprickningar endast ska göras om den person som prickats av på fel rad i röstlängden fortfarande befinner sig i vallokalen. Om väljaren lämnat vallokalen bör röstmottagarna endast göra korrigeringar i röstlängden i undantagsfall och under vissa särskilda förutsättningar.

Om röstmottagarna inte kan genomföra en korrigering ska röstmottagarna inte ta emot rösten från den väljare som redan är avprickad. Väljaren har ingen möjlighet att överklaga den felaktiga avprickningen eller att röstmottagaren nekat att ta emot väljarens valkuvert. Om väljaren efterfrågar det ska röstmottagarna upplysa väljaren om att hen kan överklaga beslutet att fastställa utgången av valet hos Valprövningsnämnden.

Valmyndigheten anser att bedömningen av om en korrigering eller ett nekande ska ske är av sådan art att bedömningen ska göras av valnämnden. För en praktisk hantering bör nämnden besluta att det är ordförande i vallokalen som genomför sådana åtgärder.

Identitetskontroll vid röstning

Ställningstagande om identitetskontroll vid röstning Pdf, 140 kB. (Pdf, 140 kB)

Ändringar den 18 december 2023
Ställningstagandet har uppdaterats med att digitala id-kort bör godtas om det krävs fysisk id-kontroll eller NFC-avläsning för att få ett sådant. De digitala id-korten ”Freja eID +” och ”BankID” uppfyller för närvarande detta, däremot inte ”Freja eID”. Det är viktigt att röstmottagaren följer utfärdarens anvisningar för hur man kontrollerar att det är en äkta legitimation.
De bud som får skriva tjänstgöringsnummer kan i stället ange tjänstekortsnummer.

Sammanfattning av ställningstagande
Väljare måste styrka sin identitet för att få rösta. Det gäller vid röstmottagningsställe, vid ambulerande röstmottagning och vid budröstning. Även budet ska styrka sin identitet på röstmottagningsstället.

Väljarens eller budets identitet ska styrkas genom personlig kännedom, godtagbar id-handling eller genom att någon annan intygar identiteten. En röstmottagare eller ett bud är skyldig att inte ta emot röster från väljare vars identitet inte är styrkt. Det är röstmottagarens eller budets uppgift att bedöma om väljarens identitet är styrkt.

Syftet med bestämmelserna om identitetskontroll är att säkerheten vid röstmottagning ska vara hög och att förtroendet för valsystemet ska upprätthållas.

Syftet är alltså inte att hindra röstberättigade väljare från att rösta för att de har svårt att styrka sin identitet. Det är viktigt att röstmottagare i möjligaste mån hjälper väljarna och att röstmottagningen alltid sker utifrån att alla ska ha möjlighet att rösta.

Av ställningstagandet framgår bland annat vilka metoder som finns för identifikation och hur röstmottagaren ska markera att identiteten är kontrollerad. Ställningstagandet klargör också vilka identitetshandlingar som ska godtas och vilka handlingar som inte bör godtas.

Ställningstagandet behandlar främst den id-kontroll som röstmottagare utför vid mottagandet av valkuvert respektive ytterkuvert från väljare eller bud. Men ställningstagandet är dock även tillämpligt vid den identitetskontroll som bud ska utföra vid mottagande av budröster från väljare.