Rösträkning
Publicerad: 26 september 2024
Ställningstaganden om namnvalsedlar som är tryckta för annan valkrets, rättelse i beslut om valresultat, tolkning av parti- och personröster samt om valkuvert med flera valsedlar.
Namnvalsedlar som är tryckta för annan riksdagsvalkrets än den väljaren tillhör
Ändringar den 18 december 2023
Ställningstagandet har uppdaterats språkligt.
Sammanfattning av ställningstagandet
Med anledning av den ökande förtidsröstningen vid val har partierna kommit att i allt större omfattning lägga ut namnvalsedlar även i förtidsröstningslokaler.
Detta medför att väljare som förtidsröstar i en röstningslokal kan komma att personrösta med en namnvalsedel som är tryckt för annan riksdagsvalkrets än den väljaren tillhör och där rösten ska räknas.
Valmyndigheten bedömer att en röst avgiven på en kandidat som är anmäld i den riksdagsvalkrets där den aktuella rösten räknas, på en namnvalsedel för en annan riksdagsvalkrets än den där rösten räknas och där kandidaten markerats i det på valsedeln avsedda särskilda utrymmet för personval, ska anses vara en personröst för den kandidaten.
Rösten ska tillgodoräknas den valsedel som kandidaten förekommer på i den riksdagsvalkrets där rösten räknas. Går ett parti fram med fler än en valsedel i riksdagsvalkretsen där rösten räknas bör frågan om vilken valsedel rösten ska tillräknas avgöras genom lottning.
Rättelse i beslut om valresultat
Ställningstagande om rättelse i beslut om valresultat Pdf, 115 kB.
Sammanfattning av ställningstagandet
En myndighet kan rätta uppenbara felaktigheter som består av skrivfel, räknefel eller annat liknande förbiseende i ett eget beslut enligt 36 § förvaltningslagen (2017:900). Bestämmelsen finns för att en beslutande myndighet ska ha möjlighet att snabbt och effektivt ändra sådana felaktigheter som är av betydelse för parten utan att beslutet behöver överklagas till högre instans. Om det istället är fråga om att ett beslut är felaktigt på grund av att nya omständigheter tillkommit efter att en myndighet fattat sitt beslut kan myndigheten ändra sitt beslut om förutsättningarna i 37 och 38 §§ förvaltningslagen är uppfyllda.
Valmyndigheten anser att rättelse enligt 36 § förvaltningslagen av uppenbara fel i beslut om valresultat bara kan ske i undantagsfall. Ett fel som beror på otillräcklig utredning, felaktig faktabedömning eller oriktig rättstillämpning i samband med rösträkning kan inte rättas med stöd av 36 § förvaltningslagen.
Ifråga om andra förbiseenden, såsom vid personförväxlingar, måste det med vanlig iakttagelseförmåga stå klart att det föreligger ett fel, och vilket innehåll som myndigheten har avsett ge beslutet, om en rättelse av ett sådant fel ska kunna ske. Det krävs normalt mer än vanlig iakttagelseförmåga för att upptäcka ett sådant fel.
Även om det är fråga om en uppenbar felaktighet kan skäl föreligga som gör det olämpligt att genomföra en rättelse. Så är fallet om en rättelse av ett fel inverkar på utgången av beslutet.
Tolkning av parti- och personröster
Ställningstagande om tolkning av parti- och personröster Pdf, 156 kB.
Bilaga med bilder på valsedlar Pdf, 393 kB.
Ändringar den 2 maj 2024
Ställningstagandet har kompletterats med en bedömning av röster med en partibeteckning för ett parti som inte anmält deltagande i valet. Vidare har skrivningarna om när en tillskriven förkortning kan bedömas vara en godkänd röst förtydligats.
Sammanfattning av ställningstagandet
Varje avlagd röst ska bedömas utifrån väljarens grundlagsskyddade rättighet att rösta och varje röst där väljarens vilja kommer till uttryck ska beaktas. En avgiven röst ska bedömas giltig om det kan dras en entydig slutsats om vilket parti och vilken kandidat som väljaren haft för avsikt att rösta på. I detta ställningstagande ges vägledning till hur länsstyrelsen bör tolka väljarnas röster vid den slutliga rösträkningen.
Valmyndigheten tar i detta ställningstagande upp
- valsedlar som inte tillhandahållits av Valmyndigheten
- flera valsedlar i ett valkuvert
- trasiga valsedlar
- kännetecken
- röster på flera partier
- väljaren visar missnöje
- förkortningar
- personmarkeringar
- flera personröster
- markerat utrymme för personröster saknas
- markeringar som gjorts maskinellt
- strykningar
- tillskrivna namn och
- identifikation av kandidater.
Valkuvert innehållande flera valsedlar
Ställningstagande om valkuvert innehållande flera valsedlar Pdf, 137 kB.
Sammanfattning av ställningstagandet
Valmyndigheten gör bedömningen att det inte har varit lagstiftarens intention att en väljare ska förnekas sin rösträtt på grund av att hen lagt mer än en valsedel i ett valkuvert. Finns inte väljaren på plats och kan göra i ordning rösten på nytt ska valkuvert innehållande flera valsedlar läggas i valurnan om inget annat talar emot detta handhavande. Detta under förutsättning att röstmottagaren vet vilket val rösten avser.
Vid granskningen av innehållet i fönsterkuvert samt ytterkuvert för bud- eller brevröst i vallokalen anser Valmyndigheten således att röstmottagarna, även om de noterar att det är fler än en valsedel i ett valkuvert, inte ska underkänna rösten. Detsamma ska gälla vid valnämndens preliminära rösträkning med start på onsdagen efter valdagen.
Om valsedlarna inte har samma färg och flera val sker samtidigt kan valkuvertet inte läggas i valurnan, eftersom röstmottagarna då inte med säkerhet kan veta vilket val rösten avsåg. I dessa fall ska därför rösten underkännas.
Finns det inget i övrigt att anmärka på ska valkuvertet läggas i urnan i den ordning som gäller vid valdagen och vid valnämndens prelimära rösträkning.
De valkuvert som läggs i valurnorna hanteras sedan enligt 11 kap. 2 § vallagen (2005:837). Det innebär att när valkuvertet väl öppnas och det konstateras att valkuvertet innehåller fler än en valsedel ska alla valsedlar läggas tillbaka i kuvertet och senare läggas i omslaget för ogiltiga röster. Omslaget lämnas till länsstyrelsen som vid den slutliga rösträkningen har möjlighet att godkänna en av valsedlarna.