Valgeografi för kommuner
Publicerad: 25 april 2025
Valgeografi handlar om hur vi i Sverige organiserar och delar in områden för val. Syftet är att alla röstberättigade ska tillhöra ett valdistrikt och att vi ska kunna fördela mandat efter att rösterna räknats.
Introduktion till valgeografi för kommuner
Under följande avsnitt får du en introduktion till kommunens arbete med valgeografi.
Mandat i olika val
För att fördela mandat mellan partier och utse ledamöter och ersättare efter ett val, måste vi veta hur många mandat som finns att fördela inom varje valområde. I områden med flera valkretsar delas mandaten upp i fasta mandat och utjämningsmandat.
- Val till Europaparlamentet: antalet mandat bestäms av Europaparlamentet.
- Val till riksdag: det totala antalet mandat framgår av 3 kapitlet 2 § regeringsformen.
- Val till kommun- och regionfullmäktige: respektive fullmäktige beslutar om det totala antalet mandat.
Totala antalet mandat i kommun- och regionfullmäktige
Det totala antalet mandat i kommun- och regionfullmäktige ska vara ett udda antal baserat på antalet röstberättigade i valområdet (statistik från 1 mars året före valåret). Det vill säga följa de ramar som anges i 5 kap. 5 § kommunallagen.
Antal röstberättigade, kommun | Antal mandat | Antal röstberättigade, region | Antal mandat |
|---|---|---|---|
Upp till 8 000 | Minst 21 | Upp till 140 000 | Minst 31 |
8 001 – 16 000 | Minst 31 | 140 001 – 200 000 | Minst 51 |
16 001 – 24 000 | Minst 41 | 200 001 – 300 000 | Minst 71 |
24 001 – 36 000 | Minst 51 | Över 300 000 | Minst 101 |
36 001 – 600 000 | Minst 61 | ||
Över 600 000 | Minst 101 |
Fasta valkretsmandat och utjämningsmandat
När vi fördelar mandat i ett valområde, tittar vi på hur många som har rätt att rösta i varje valkrets. De mandat som varje valkrets får kallas fasta valkretsmandat. I riksdagsval och i region- och kommunval med flera valkretsar finns det också utjämningsmandat. Dessa mandat ser till att det totala antalet mandat speglar valresultatet i hela valområdet.
Länsstyrelsen beslutar hur många fasta mandat som finns i kommun- och regionvalkretsar. Valmyndigheten beslutar om antalet fasta mandat i riksdagsvalkretsar. Detta beslut tas senast den 30 april valåret.
Valgeografins nivåer
Valgeografin har flera nivåer
- Valområdet: Det största området i ett val, till exempel en kommun. Valområden ändras sällan.
- Valkretsar: Valområdet kan vara indelat i valkretsar, annars är hela valområdet en valkrets. Man fördelar mandaten i valområdet per valkrets.
- Valdistrikt: Varje valkrets delas in i valdistrikt där varje distrikt har en egen vallokal. Alla som har rätt att rösta hör till ett valdistrikt.
Valområdet
Valområdet är det geografiska område där valet hålls. Det kan vara hela landet (val till riksdagen och Europaparlamentet), en region eller en kommun.
Valkretsar
Valområdet kan bestå av en eller flera valkretsar. Syftet med flera valkretsar är att väljare från alla delar av valområdet ska bli representerade.
- Val till Europaparlamentet: hela Sverige är en enda valkrets.
- Val till riksdag: Sverige är indelat i 29 valkretsar. Varje län är oftast en valkrets, men Stockholms, Skånes och Västra Götalands län är indelade i flera valkretsar.
- Val till kommun- och regionfullmäktige: Här är hela valområdet en valkrets, om inte fullmäktige beslutat om en annan indelning. Länsstyrelsen måste fastställa detta beslut.
Valdistrikt
Valkretsen består av ett eller flera valdistrikt. Varje valdistrikt har en vallokal och valdistriktens storlek och omfattning anpassas för att få en jämn och smidig tillströmning av väljare till vallokalerna.
- Ett valdistrikt ska ha mellan 1 000 och 2 000 röstberättigade (4 kap 17 § vallagen).
- Kommunen ser över valdistrikten inför varje val och meddelar länsstyrelsen eventuella förändringar.
- Vid ändringar föreslår kommunfullmäktige en ny indelning av valdistrikt som länsstyrelsen beslutar om.
Fastigheter
I varje valdistrikt finns flera fastigheter där röstberättigade är folkbokförda. För att placera dessa personer i rätt valdistrikt använder Valmyndigheten adresspunkter.
Vi samkör adresspunkterna med valdistriktskartorna för att avgöra vilket valdistrikt en fastighet tillhör. Denna process kallas doppning och säkerställer att varje röstberättigad hamnar i rätt valdistrikt. Vi utför doppning varje gång vi tar fram statistik över röstberättigade.
Fastigheterna kan inte ändras av valadministrationen, men de hanteras i olika sammanhang. Om en fastighet inte automatiskt kan kopplas till ett valdistrikt under doppningen, hanterar länsstyrelsen detta manuellt.
Enligt vallagen ska alla röstberättigade på en fastighet tillhöra samma valdistrikt, men ibland är det inte möjligt.
Placeringsdistrikt
Placeringsdistrikt är ett eller flera befintliga valdistrikt som länsstyrelsen utsett för personer utan fastighetsadress.
Vilken röstlängd en röstberättigad tas upp i bestäms av var personen är folkbokförd. Det finns cirka 40 000 personer i Sverige som inte är folkbokförda på en fastighet. De är istället folkbokförda på en så kallad rubrikfastighet som ”på kommunen skriven”, ”utan känd hemvist” eller ”utvandrad”.
Placeringsdistrikten bör vara centralt belägna och lätta att ta sig till.
Länsstyrelsen utser placeringsdistrikt efter kommunens förslag. Placeringsdistrikten från tidigare val ligger kvar om kommunen inte föreslår någon förändring.
Valid placerar personer utan fastighetsadress i placeringsdistrikt. När det är klart, finns alla röstberättigade med i en röstlängd. Valmyndigheten tar fram statistik över röstberättigade per valdistrikt den 1 mars valåret. Därför behöver länsstyrelsen se över listan med placeringsdistrikt innan dess, vanligtvis i januari–februari valåret. Exakt tid meddelar vi inför varje val.
Uppsamlingsdistrikt
När det är val skapas uppsamlingsdistrikt automatiskt. Dessa är fiktiva valdistrikt som alltid följer kommunvalkretsarna och kan inte ändras.
Uppsamlingsdistrikten används vid valnämndens preliminära rösträkning, även kallad uppsamlingsräkningen, som påbörjas onsdagen efter valdagen. Under denna rösträkning räknar man rösterna i uppsamlingsdistrikt istället för i de vanliga valdistrikten. Det gör man för att behålla valhemligheten.
Rollfördelning i arbetet med valgeografi
Det är viktigt att kommuner och länsstyrelse har dialog tidigt och löpande för en smidig process i arbetet med valgeografi. Länsstyrelsen kommunicerar med Valmyndigheten om beslutade ändringar. Nedan beskriver vi respektive valmyndighets ansvar.
Kommunen
- Gör en översyn och informerar länsstyrelsen om kommunen planerar att göra några förändringar eller inte i indelningen av valdistrikt.
- Tar fram underlag till kommunfullmäktige som fattar beslut om förslag på förändrad valdistriktsindelning.
- Skickar beslutet med förslag på ny valdistriktsindelning till länsstyrelsen.
Länsstyrelsen
- Fastställer beslut ifall kommun- eller regionfullmäktige fattat beslut om att ändra valkretsindelningen.
- Beslutar om indelningen i valdistrikt, ifall något ska förändras sedan föregående val.
- Fastställer placeringsdistrikt i Valid efter kommunens förslag.
- Meddelar Valmyndigheten beslut om förändrad valkretsindelning eller valdistriktsindelning.
- Beslutar hur många fasta valkretsmandat som varje valkrets ska ha i val till region- och kommunfullmäktige, om en region eller kommun är indelad i valkretsar.
- Hanterar eventuella fastigheter där Valmyndigheten uppmärksammat att valdistriktsbeteckning saknas.
Valmyndigheten
- Tar fram statistik över antal röstberättigade per valområde, valdistrikt och fastighet.
- Informerar, i samband med 1 mars-statistiken året innan valår, de kommuner och länsstyrelser där vi ser att en fastighet har flera adresspunkter och dessa finns i olika valdistrikt.
- Samkör adresspunkterna och valdistriktskartorna för att kunna avgöra till vilket valdistrikt en fastighet ska höra, även kallat doppning.
- Erbjuder mall för redovisning av ändringar i valdistriktsindelningen.
- Beslutar hur många fasta valkretsmandat som varje valkrets ska ha i val till riksdagen.
Att göra
Vanliga frågor och svar
Vem tar initiativ till ändring av regionens valkretsindelning?
Regionen. Regionfullmäktige beslutar om ändring och länsstyrelsen fastställer beslutet. Dialog bör finnas tidigt mellan region och länsstyrelse. I de fall regionkretsarna delar en kommun behöver även regionen och kommunen ha en tidig dialog.
Vad gäller om det bara är valdistriktsnamnen som ska ändras?
Ändringen går till på samma sätt som om gränserna ändras.
När ska valdistrikten senast ändras?
Länsstyrelsen ska besluta om valdistrikt senast den 1 december året innan valår. Kommunfullmäktige ska komma in med sina förslag i god tid innan detta datum.
Hur ska valdistrikten namnges?
Det spelar ingen roll om det heter Valby norra eller Norra Valby. Skriv helst ut norra i stället för att skriva bara N, men ni behöver inte ändra det här om ni inte gör några valdistriktsändringar.
Se sidan Genomför översyn av valdistrikt:
Hur delar man en fastighet och vilka fastigheter är det som ska delas?
Att dela en fastighet görs som en del av länsstyrelsens beslut om valdistriktsindelning. Att fastigheten delas och hur den delas ska framgå av text i beslutet. GIS-filen återspeglar sedan beslutet.
Det är kommunen som vid sin översyn identifierar fastigheter som måste delas, men försök att inte dela några fastigheter om det inte är nödvändigt. En stor fastighet med områden som ligger långt ifrån varandra, i olika kommundelar och med bostadsfastigheter på båda med hundratals folkbokförda är ett exempel på när en fastighet kan behöva delas.
Se sidan Översyn av valdistrikt på Valcentralen: