Översyn av valdistrikt

Statistik över röstberättigade

Valmyndigheten tar fram statistik över antal röstberättigade per valområde och valdistrikt vid tre tillfällen inför val:

• 1 mars året innan valår
• 1 mars valåret
• Kvalifikationsdagen, 30 dagar innan valdagen.

Statistiken över röstberättigade året innan valår och 1 mars under valår beräknas som om det hade varit val den dagen. På kvalifikationsdagen beräknas den utifrån rösträtt på den faktiska valdagen.

Antal röstberättigade per valdistrikt och antal röstberättigade per fastighet publicerar vi under ingången Arbetsmaterial i Valid. Antal röstberättigade per valdistrikt publicerar vi också på val.se under
Valresultat / [valtillfälle] / Rådata och statistik.

Röstberättigade på en fastighet ska tillhöra samma valdistrikt

För att placera röstberättigade i rätt valdistrikt använder vi adresspunkter. Alla röstberättigade på en fastighet ska tillhöra samma valdistrikt. Det innebär att om fastigheten har flera adresspunkter och dessa finns i olika valdistrikt, kommer alla röstberättigade bli placerade enligt den adresspunkt där flest röstberättigade bor.

Valdistriktsgränser får inte oavsiktligt dela fastigheter. De enda gånger valdistriktsgränser bör dras över fastigheter är när länsstyrelsen uttryckligen beslutat att det finns särskilda skäl att dela en fastighet.

Vi kommer, i samband med 1 mars-statistiken året innan valår, informera de kommuner och länsstyrelser där vi ser att en fastighet har flera adresspunkter och att dessa finns i olika valdistrikt.

Mer om att dela en fastighet hittar du längre ner på den här sidan.

Om en fastighet behöver delas

Riktlinjer för utformning av valdistrikt

När du ser över valdistrikten måste du ta hänsyn till följande riktlinjer. Ett valdistrikt ska:

• omfatta 1 000–2 000 röstberättigade
• ha beskrivande namn
• helst inte delas upp i flera ytor, så kallade enklaver
• underlätta en bra färdväg till vallokalen
• helst ha räta gränser
• ha korrekta valdistriktskoder.

Nedan beskriver vi vad respektive riktlinje innebär.

Ett valdistrikt ska omfatta 1 000–2 000 röstberättigade

Ett valdistrikt ska som regel omfatta 1 000–2 000 röstberättigade. Uppgift om antal röstberättigade kan till exempel baseras på den statistik över antal röstberättigade per valdistrikt och antal röstberättigade per fastighet som Valmyndigheten tar fram.

Antalet röstande vid val till Europaparlamentet brukar vara lägre än vid val till riksdag, region- och kommunfullmäktige och antalet röstberättigade är dessutom färre. Indelningen i valdistrikt bör fungera för alla typer av val.

Ibland finns det särskilda skäl för att ett valdistrikt hamnar utanför intervallet 1 000–2 000 röstberättigade. Det kan vara att valdistriktet är geografiskt svårtillgängligt, till exempel en ö med begränsade färjeförbindelser. Eller att valdistriktet väntas öka eller minska sin folkmängd kraftigt inom kort.

Den nedre gränsen för ett valdistrikt är 300 röstberättigade. Skälet är att skydda valhemligheten.

Ge valdistrikten beskrivande namn

Valdistriktens namn ska:

• tydligt beskriva det område som de täcker in
• innehålla maximalt 36 tecken inklusive blanksteg
• inte innehålla några siffror.

Valdistriktens namn ska beskriva det område som de täcker in. En person med lokalkännedom ska kunna förstå vilket område det handlar om genom namnet. Ha väljaren i fokus när du namnger valdistrikten.

Namnet får av tekniska skäl innehålla max 36 tecken inklusive mellanslag.

Undvik nummer i namnet eftersom de kan blandas ihop med andra nummer, som valdistriktskod, kommunkod eller väljarens nummer i röstlängd. Namn med löpnummer enligt formen ”Valby 1”, ”Valby 2” etc. ska inte användas. Sådana namn är omöjliga för väljaren att förstå. De kan också sorteras konstigt vid olika datorgenererade presentationer, eftersom till exempel 10 alfanumeriskt hamnar före 2.

Följ den här ordningen när du ger valdistriktet ett namn

Följ den här ordningen i prioritering när du ger namn åt valdistrikt:

1. I första hand ska du ge valdistriktet namn efter det område som det gäller, till exempel ”Valby”, ”Röstberga” eller ”Mandatviken”. Vi rekommenderar inte att namnge valdistrikt efter församlingar, eftersom församlingarnas utformning är utanför valadministrationens kontroll och kan ändras. Undvik förkortningar.
2. Innehåller valdistriktet flera tydliga, likvärdiga områden ska de alla ingå i namnet, med det mest centrala namnet först. Exempel på sådana namn är ”Valby-Röstberga-Mandatviken” eller ”Valby, Röstberga och Mandatviken”.
3. Om det finns för många distinkta områden i valdistriktet, så att namnet blir fler än 36 tecken, ska det mest centrala området väljas, följt av ”m.fl.”, t.ex. ”Valby m.fl.”.
4. Är valdistriktet för begränsat för att kunna ge det ett eget tydligt namn? Då kan det dela namn med de angränsande valdistrikten, men särskiljas genom att lägga till ett väderstreck. Väderstrecket skrivs med en bokstav efter namnet, enligt ”Valby N”, ”Valby S”, ”Valby Ö”, ”Valby V” och ”Valby C”. Om det skulle behövas kan också ”NV” etc. användas.

Undvik så kallade enklaver

Varje valdistrikt ska helst vara en geografiskt obruten yta, i likhet med valkretsarna. Det betyder att du helst inte ska dela upp ett valdistrikt i flera ytor, så kallade enklaver. De enda enklaver som inte går att ta bort är kommun- och länsenklaver, som ligger utanför valadministrationens kontroll.

Om ett valdistrikt ändå måste vara uppdelat på flera geografiska ytor ska du slå ihop distriktet i kartfilen till en så kallad MultiPolygon. Det innebär att GIS-filerna inte ska innehålla två distrikt med samma valdistriktskod och samma valdistriktsnamn, de ska du istället registrera som ett enda distrikt.

Underlätta bra färdväg till vallokalen

Valdistrikten ska vara rationellt utformade kring ett område så att de röstberättigade får en bra väg till vallokalen. En röstberättigad ska helst inte behöva passera en annan vallokal på väg till sin egen vallokal, till exempel. I städer där vallokaler ligger tätt kan det vara svårt att uppfylla, men ha det i åtanke.

Valdistrikten bör ha räta gränser

Det är bra om valdistriktets gränser följer befintliga fastighetsgränser. Valdistriktsgränsen får också gärna följa topografiska landmärken, till exempel vattendrag och vägar, som ligger fast mellan valen.

Gränserna ska inte gå i sicksack över andra gränser utan helst helt och hållet följa befintliga gränser. Om du ska göra en ändring i valdistriktet kan det vara bra att även kontrollera så att gränserna följer fastighetsgränserna.

Valdistrikten ska ha korrekta valdistriktskoder

Varje valdistrikt ska få en kod på åtta siffror [LLKKXXXX], där de första två siffrorna beskriver län, de följande två kommun och de fyra sista valdistrikt. Hela valadministrationen använder koden och den syns bland annat i statistik över valresultat och på röstkorten.

Så här kan alltså en kod se ut:

01140101 – där 01 är län, 14 är kommun och 0101 är valdistrikt.

Kommunen kan föreslå valdistriktskod för nya distrikt i sitt underlag till länsstyrelsen. Det bästa är om befintliga valdistrikt får behålla sin kod.

Använd gärna valkretsens kod som de två första siffrorna i valdistriktets fyrsiffriga kod. På så sätt blandas inte valkretsarnas valdistrikt i listor sorterade på valdistriktskod.

Om en fastighet behöver delas

Vissa fastigheter har flera tusen röstberättigade och andra har så stor yta att det blir svårt att placera de röstberättigade i ett enda valdistrikt. Då har länsstyrelsen rätt att dela upp fastigheten och placera delarna i olika valdistrikt.

Om det är svårt att placera en viss fastighet i ett enda valdistrikt ska du kontakta länsstyrelsen så snart som möjligt. Tillsammans kan ni ta fram en möjlig lösning. Informera Valmyndigheten omedelbart om ni kommer fram till att ni behöver dela fastigheten inför ett val.

Låt kommunfullmäktige ge förslag till länsstyrelsen, och var restriktiva

Även om ni tillsammans tar fram ett förslag på hur fastigheten ska delas rekommenderar vi att kommunfullmäktige, på samma sätt som valdistriktsindelningen i övrigt, ger ett lämpligt förslag till länsstyrelsen. Var väldigt restriktiva med att dela fastigheter.

Det är länsstyrelsen som, i beslutet om indelning i valdistrikt, även beslutar om delning av en fastighet. Hur fastigheten delas ska framgå både i text och en kartbild. I texten ska det vara tydligt vilka adresser som hör till vilket valdistrikt. Den karta som ingår i beslutet ska överensstämma med GeoJSON-filen.

Efter översynen

Meddela länsstyrelsen efter att du sett över valdistrikten, oavsett om du ska göra en förändring i indelningen av valdistrikt eller inte.

Om du ska göra en förändring hittar du instruktioner för det på sidan Ta fram förslag på ny valdistriktsindelning.

Ta fram förslag på ny valdistriktsindelning