Om valgeografi
Publicerad: 9 januari 2025
Valgeografi handlar om hur vi i Sverige organiserar och delar in områden för val. Det är viktigt för att säkerställa att alla som har rätt att rösta tillhör ett valdistrikt med en vallokal där de kan rösta på valdagen.
Syftet med valgeografi
Syftet är att alla röstberättigade ska tillhöra ett valdistrikt samt att fördela mandat mellan partier och utse ledamöter och ersättare efter ett val.
Mandat i olika val
För att fördela mandat mellan partier och utse ledamöter och ersättare efter ett val, måste vi veta hur många mandat som finns att fördela inom varje valområde. I områden med flera valkretsar delas mandaten upp i fasta mandat och utjämningsmandat.
- Val till Europaparlamentet: Antalet mandat bestäms av Europaparlamentet.
- Val till riksdag: Det totala antalet mandat framgår av 3 kapitlet 2 § regeringsformen.
- Val till kommun- och regionfullmäktige: Respektive fullmäktige beslutar om det totala antalet mandat.
Totala antalet mandat i kommun- och regionfullmäktige
Det totala antalet mandat i kommun- och regionfullmäktige ska följa de ramar som anges i 5 kap. 5 § kommunallagen, det vill säga ett udda antal mandat baserat på antalet röstberättigade i valområdet (statistik från 1 mars året före valåret):
Antal röstberättigade, kommun | Antal mandat | Antal röstberättigade, region | Antal mandat |
|---|---|---|---|
Upp till 8 000 | Minst 21 | Upp till 140 000 | Minst 31 |
| 8 001 – 16 000 | Minst 31 | 140 001 - 200 000 | Minst 51 |
| 16 001 – 24 000 | Minst 41 | 200 001 – 300 000 | Minst 71 |
| 24 001 – 36 000 | Minst 51 | Över 300 000 | Minst 101 |
| 36 001 – 600 000 | Minst 61 | ||
| Över 600 000 | Minst 101 |
Fasta valkretsmandat och utjämningsmandat
När vi fördelar mandat i ett valområde, tittar vi på hur många som har rätt att rösta i varje valkrets. De mandat som varje valkrets får kallas valkretsmandat. I riksdagsval och i region- och kommunalval med flera valkretsar finns det också utjämningsmandat. Dessa mandat ser till att det totala antalet mandat speglar valresultatet i hela valområdet.
Länsstyrelsen beslutar hur många fasta mandat som finns i kommun- och regionvalkretsar. Valmyndigheten beslutar om antalet fasta mandat i riksdagsvalkretsar. Detta beslut tas senast den 30 april valåret.
Valgeografins nivåer
Valgeografin har flera nivåer
- Valområdet: Det största området i ett val, till exempel en kommun. Valområden ändras sällan.
- Valkretsar: Valområdet kan vara indelat i valkretsar, annars är hela valområdet en valkrets. Man fördelar mandaten i valområdet per valkrets.
- Valdistrikt: Varje valkrets delas in i valdistrikt där varje distrikt har en egen vallokal. Alla som har rätt att rösta hör till ett valdistrikt.
Valområde
Valområdet är det geografiska område där valet hålls. Det kan vara hela landet (val till riksdagen och Europaparlamentet), en region eller en kommun.
Valkretsar
Valområdet kan bestå av en eller flera valkretsar. Syftet med flera valkretsar är att väljare från alla delar av valområdet ska bli representerade.
- Val till Europaparlamentet: Hela Sverige är en enda valkrets.
- Val till riksdag: Sverige är indelat i 29 valkretsar. Varje län är oftast en valkrets, men Stockholms, Skånes och Västra Götalands län är indelade i flera valkretsar.
- Val till kommun- och regionfullmäktige: Här är hela valområdet en valkrets, om inte fullmäktige beslutat om en annan indelning. Länsstyrelsen måste fastställa detta beslut.
Valdistrikt
Valkretsen består av ett eller flera valdistrikt. Varje valdistrikt har en vallokal och valdistriktens storlek och omfattning anpassas för att få en jämn och smidig tillströmning av väljare till vallokalerna.
- Ett valdistrikt ska ha mellan 1 000 och 2 000 röstberättigade (4 kap 17 § vallagen).
- Kommunen ser över valdistrikten inför varje val och meddelar länsstyrelsen eventuella förändringar.
- Vid ändringar föreslår kommunfullmäktige en ny indelning av valdistrikt som länsstyrelsen beslutar om.
Placeringsdistrikt
Placeringsdistrikt är ett eller flera befintliga valdistrikt som utsetts för personer utan fastighetsadress.
Vilken röstlängd en röstberättigad tas upp i bestäms av var personen är folkbokförd. Det finns cirka 40 000 personer i Sverige som inte är folkbokförda på en fastighet. De är istället folkbokförda på en så kallad rubrikfastighet som ”på kommunen skriven”, ”utan känd hemvist” eller ”utvandrad”.
Placeringsdistrikten bör vara centralt belägna och lätta att ta sig till.
Länsstyrelsen utser placeringsdistrikt efter kommunens förslag. Placeringsdistrikten från tidigare val ligger kvar om ingen förändring föreslås.
Valid placerar personer utan fastighetsadress i placeringsdistrikt. När det är klart, finns alla röstberättigade med i en röstlängd. Valmyndigheten tar fram statistik över röstberättigade per valdistrikt den 1 mars valåret. Därför behöver länsstyrelsen se över listan med placeringsdistrikt innan dess, vanligtvis i januari-februari valåret. Exakt tid meddelas inför varje val.
Uppsamlingsdistrikt
När det är val skapas uppsamlingsdistrikt automatiskt. Dessa är fiktiva valdistrikt som alltid följer kommunvalkretsarna och kan inte ändras.
Uppsamlingsdistrikten används vid valnämndens preliminära rösträkning, även kallad uppsamlingsräkningen, som påbörjas onsdagen efter valdagen. Under denna rösträkning räknar man rösterna i uppsamlingsdistrikt istället för i de vanliga valdistrikten. Det gör man för att behålla valhemligheten.
Uppsamlingsdistrikten skapas först på onsdagen efter valet vilket gör att antalet valdistrikt mellan den preliminära rösträkningen och den slutliga rösträkningen skiljer sig åt fram till dess.
Fastigheter
I varje valdistrikt finns flera fastigheter där röstberättigade är folkbokförda. För att placera dessa personer i rätt valdistrikt använder Valmyndigheten adresspunkter, istället för den tidigare metoden med fastighetens medianpunkt.
Vi samkör adresspunkterna med valdistriktskartorna för att avgöra vilket valdistrikt en fastighet tillhör. Denna process kallas doppning och säkerställer att varje röstberättigad hamnar i rätt valdistrikt. Vi utför doppning varje gång vi tar fram statistik över röstberättigade.
Fastigheterna kan inte ändras av valadministrationen, men de hanteras i olika sammanhang. Om en fastighet inte automatiskt kan kopplas till ett valdistrikt under doppningen, hanterar länsstyrelsen detta manuellt.
Enligt vallagen ska alla röstberättigade på en fastighet tillhöra samma valdistrikt, men ibland är det inte möjligt.