Om röstmottagning
Publicerad: 29 januari 2025
Röstmottagningen i vallokal pågår mellan klockan 8–20 på valdagen. Ordförande leder arbetet och tar tillsammans med röstmottagarna emot väljarnas röster och hjälper väljare vid behov. Vallokalen och området kring den ska vara fri från propaganda.
Öppettider i vallokalen
Röstmottagningen ska vara öppen klockan 8-20 på valdagen.
Väljare i kö eller som är på väg in i vallokalen klockan 20 ska få rösta innan röstmottagningen avslutas. Ordföranden ska skriva vid vilket klockslag röstmottagningen avslutades i protokollet.
Röstmottagningen är offentlig. Det innebär att allmänheten kan komma och observera röstmottagningen.
Röstmottagare
Vid röstmottagning ska minst tre röstmottagare vara närvarande. En av dessa ska vara ordföranden eller vice ordföranden.
Alla röstmottagare måste vara förordnade av valnämnden. Läs mer om det på sidan Rekrytera och förordna röstmottagare.
Rekrytera och förordna röstmottagare
Alla röstmottagare och ordförande behöver gå en utbildning innan de kan bli förordnade. Utbildningsmaterial finns på sidan Utbilda röstmottagare.
Väljarens väg genom vallokalen
I utbildningsmaterialet för röstmottagare beskriver vi de olika stegen i röstmottagningen detaljerat.
Röstkort, valkuvert och valsedlar
Alla väljare får röstkort/ytterkuvert, valkuvert och valsedlar skickat till sin hemadress. Vissa har därför det materialet med sig till vallokalen.
Om väljaren inte har sitt röstkort/ytterkuvert med sig kan hen få ett nytt, så kallat dubblettröstkort, på plats i vallokalen. Instruktioner för hur det går till finns i handledningen för ordförande.
Nedan beskriver vi väljarens väg genom vallokalen i grova drag. I detta scenario har inte väljaren något material med sig förutom sitt ytterkuvert/röstkort.
- Väljaren tar valsedlar på en avskärmad plats utan insyn.
- Väljaren gör i ordning sin röst bakom en ledig valskärm genom att lägga valsedeln i ett valkuvert och försluta valkuvertet.
- Väljaren lämnar valkuvert och sitt röstkort/ytterkuvert till en röstmottagare.
- Röstmottagaren kontrollerar väljarens identitet samt att valkuvertet är korrekt iordninggjort.
- Röstmottagaren antecknar väljarens namn och nummer i röstlängden i väljarförteckningen.
- Röstmottagaren lägger ner valkuvertet i röstkortet/ytterkuvertet och klistrar sedan igen det. Det ska röstmottagaren göra i väljarens närvaro.
- Röstmottagaren lägger röstkortet/ytterkuvertet i uppsamlingslådan.
Väljaren markeras i röstlängden hos länsstyrelsen. Därför kan inte väljarens identitet skiljas från rösten vid själva röstmottagningen. Det sker först när rösten läggs ner i valurnan hos länsstyrelsen.
Mer detaljerade instruktioner för röstmottagarna och ordföranden finns under Utbilda röstmottagare.
Förbud mot propaganda
Det får inte förekomma propaganda i eller utanför en vallokal.
Storleken på området där förbudet ska gälla är inte preciserat i lag. Valnämnden behöver göra en bedömning i varje enskilt fall. Vi rekommenderar att ni fattar beslut om gränsdragning för propaganda för respektive vallokal. Ta även höjd för hur lång en eventuell kö kan bli så att området inte blir för snävt.
Det här kan vara propaganda
Förutom uppenbar propaganda som politiska möten kan det handla om:
- valaffischer
- tryckt material
- flaggor och vimplar
- kläder eller banderoller med beteckning för en grupp, ett parti eller en liknande sammanslutning.
Klädsel för röstmottagare, funktionärer och väljare
Det är inte tillåtet för röstmottagare att ha politisk klädsel eller politiska symboler.
Funktionärer från en grupp, ett parti eller en liknande sammanslutning ska ta av sig banderoller, kläder med politiskt budskap eller annan utrustning som är politisk när de är i en vallokal eller i ett anslutande utrymme.
Väljare får bära vilken klädsel de vill vid röstningen. En väljare som bär politisk klädsel eller symbol får aldrig vägras att rösta. Det är alltid tillåtet att bära religiös klädsel i och intill en vallokal.
Bestämmelse om förbud mot propaganda
Sametingslagen (3 kap. 17 §) hänvisar till vallagen. I vallagen står det att det på ett röstmottagningsställe eller i ett utrymme intill detta inte får förekomma propaganda eller annat som syftar till att påverka eller hindra väljarna i deras val (8 kap. 3 §).
Hjälpa väljare
Röstmottagare har en skyldighet att hjälpa väljare med en funktionsnedsättning eller liknande, om de begär att få hjälp. Det kan exempelvis handla om att hjälpa väljaren med att ta valsedlar eller göra i ordning sin röst.
Väljaren kan också välja att ta hjälp av någon annan än en röstmottagare, till exempel en ledsagare, assistent eller släkting.
Tystnadsplikt för röstmottagare ska gälla även i sametingsval
I proposition 2024/25:62, Sekretess vid val till Sametinget, föreslår regeringen att tystnadsplikten för röstmottagare ska gälla även vid sametingsval. De föreslår att ändringen ska träda i kraft från 1 maj 2025. Det kommer alltså gälla på valdagen den 18 maj.
En röstmottagare som hjälpt en väljare under röstningsmomenten får då inte berätta för någon hur väljaren har röstat.
Bestämmelse om att hjälpa väljare
Sametingslagen hänvisar till vallagen där det står att väljare med funktionsnedsättning eller liknande ska få hjälp på begäran (7 kap. 3 § samt 8 kap. 2 a §). Bestämmelserna om tystnadsplikt står i offentlighets- och sekretesslagen (40 kap. 1 §).
Ta emot röst utanför vallokalen
Om en vallokal av någon anledning under en viss tid är otillgänglig för en väljare med funktionshinder kan röstmottagarna ta emot valkuvertet utanför vallokalen. Under förutsättning att det kan ske på ett tryggt sätt. Hur det ska gå till får röstmottagarna avgöra tillsammans med väljaren.
Bestämmelse om att ta emot valkuvert utanför vallokalen
Sametingslagen hänvisar till vallagen där det står att väljare kan få lämna sitt valkuvert till röstmottagare utanför vallokalen (8 kap. 7 a §).
Avbrott i röstmottagning och uppmana person att tillfälligt lämna vallokalen
Uppmana en person att tillfälligt lämna vallokalen
De personer som befinner sig i vallokalen ska följa röstmottagarnas instruktioner. Om en person vägrar att följa instruktioner, och genom det gör att röstmottagningen inte kan genomföras enligt bestämd ordning, har röstmottagaren rätt att uppmana personen att tillfälligt lämna vallokalen. Personen får återvända till vallokalen vid ett senare tillfälle.
Avbryta röstmottagning
Om röstmottagningen av någon anledning inte kan genomföras på ett tryggt och korrekt sätt kan röstmottagarna avbryta den tillfälligt.
Det bör vara ordförande eller vice ordförande som tar beslut om att avbryta röstmottagningen och senare om att återuppta den.
Vid ett avbrott behöver röstmottagarna ta hand om de mottagna rösterna, kopian av röstlängden, väljarförteckningen och de oanvända röstkorten/ytterkuverten på ett säkert sätt. Vi uppmanar ordförande att höra av sig till er om de tillfälligt avbryter röstmottagningen.
Bestämmelse om ordningen i vallokal
Sametingslagen hänvisar till vallagen. Där står att den som inte följer röstmottagarnas anvisningar får uppmanas att tillfälligt lämna lokalen eller utrymmet, om det är av väsentlig betydelse för genomförandet av röstmottagningen. Går det inte att genomföra röstmottagningen på grund av en ordningsstörning får den tillfälligt avbrytas (8 kap. 4 §).
Efter avslutad röstmottagning
När röstmottagningen avslutats ska rösterna hanteras.
- Röstmottagarna tömmer uppsamlingslådan och räknar alla mottagna röstkort/ytterkuvert. De ska jämföra siffran med antalet namn i väljarförteckningarna.
- Efter räkning och kontroll ska de lägga röstkorten/ytterkuverten och väljarförteckningarna i säkerhetspåsar. Ordförande skriver ner påsarnas serienummer i protokollet och skickar ett foto av protokollet till valnämnden. Valnämnden bekräftar med ett sms.
- Säkerhetspåsarna läggs i en, eller flera, större postpåsar som ordföranden skickar till Länsstyrelsen Norrbotten.
Vi rekommenderar att ni meddelar Polismyndigheten vilka adresser rösterna kommer att förvaras på, i de fall de inte skickas till Länsstyrelsen direkt efter avslutad röstmottagning.