Belysning finns i små och stora modeller med elsladd men även utan elsladd som är uppladdningsbara. En del modeller kan praktiskt klämmas fast på valskärmar.

Förstoringshjälpmedel finns också i olika storlekar. Stora (exempelvis läs-tv) kräver mer utrymme än mindre som är enklare att ta med även vid röstmottagning i hemmet.

Det finns också hjälpmedel som kombinerar både belysning och förstoring.

En väljare kan aldrig bli fråntagen rösträtt på grund av demenssjukdom eller intellektuella funktionsnedsättningar. Däremot måste väljaren kunna avge en viljeyttring för röstmottagaren att få hjälp bakom skärmen. Röstmottagaren måste förstå vad väljaren vill, annars kan röstmottagaren inte hjälpa till. Motsvarande gäller för den (om inte en röstmottagare) som hjälper väljaren.

Nej, endast väljare som har funktionsnedsättning eller liknande har rätt att få hjälp bakom skärmen. Däremot har röstmottagarna serviceskyldighet att hjälpa väljaren med översättning. De kan använda informationsblad på andra språk från oss eller ta in tolk.

Röstmottagare ska hjälpa väljare som vill ha hjälp men inte bedöma väljarens behov av hjälp. Det är viktigt att komma ihåg att inte funktionsnedsättningar syns och att alla som vill få hjälp att rösta ska få det. Samtidigt ansvarar röstmottagarna för ordningen i röstningslokalen och kan behöva förklara för väljare som vill gå flera personer bakom skärmen vilka regler som gäller.

Valmyndigheten kan inte ändra valsedelssystemet på egen hand. Det är riksdagen som måste besluta om en ändring i vallagen för att valsedelssystemet ska ändras. Valmyndigheten har under många år påtalat behovet för regeringen, exempelvis i våra erfarenhetsrapporter efter valen. I februari 2024 tillsattes en parlamentarisk kommitté som ska utvärdera och överväga förändringar av valsedelsystemet.

Kommunikation med väljare som inte hör kan till exempel underlättas om läsplatta eller papper och penna finns i lokalen. Om ni har röstmottagare som kan teckenspråk är det bra att det framgår tydligt. Till exempel genom att de bär en pin eller annat tydligt kännetecken.
Ett generellt tips för ökad tillgänglighet är att också komplettera skriftlig och muntlig information med bildstöd. Använd gärna Valmyndighetens guide till väljare i lokalen.

Röstmottagarna bör informera väljaren om att det är en regel i vallagen att en röstmottagare alltid ska vara närvarande om väljaren får hjälp bakom avskärmningen eller valskärmen. Röstmottagaren bör också informera också om att hen har tystnadsplikt. Förtydliga vid behov att samma regel gäller för alla som får hjälp. Om väljaren ifrågasätter regeln kan röstmottagaren informera väljaren om att det är en ny regel som gäller från och med detta val.

Om väljaren trots detta vägrar att låta en röstmottagare följa med bakom skärmen kan röstmottagarna inte hindra väljaren från att göra i ordning sin röst. De får inte heller vägra att ta emot en röst på grund av att en röstmottagare inte varit närvarande när väljaren fått hjälp bakom valskärmen. De bör anteckna händelsen i protokollet och rapportera incidenten enligt era instruktioner.

I en situation där en person hjälper en väljare att rösta kan röstmottagaren genom sin närvaro upptäcka och förhindra att personen påverkar väljaren eller inte följer väljarens instruktioner. Om röstmottagaren uppfattar att något inte går rätt till bör hen ingripa genom att tala om för väljaren att det är väljaren som själv bestämmer vad hen vill rösta på och vad hen vill ha hjälp med. Röstmottagaren ska erbjuda väljaren sin hjälp.

Röstmottagare ansvarar för att upprätthålla ordningen på röstmottagningsstället, vilket bland annat kan handla om att hindra störningar riktade mot en väljares rätt att göra ett fritt val och själv bestämma vad hen röstar på. I detta fall kan det exempelvis bli fråga om att upplysa personen om att det är väljaren som själv ska göra sitt val och att, om det behövs, be personen tillfälligt lämna lokalen.