|Valcentralen

Vägledning för tillgänglighet vid val

Publicerad: 17 februari 2026

Alla väljare ska kunna rösta på lika villkor. I den här vägledningen har vi samlat regler och rekommendationer om tillgänglighet vid val. Syftet är att ge valadministrationen stöd i det arbetet och göra det mer systematiskt, effektivt och likvärdigt.

Vad menas med tillgänglighet?

Tillgänglighet handlar om att alla ska vara delaktiga i samhället och kunna ta del av och använda samhällets tjänster. I val handlar det till exempel om att kunna rösta på lika villkor som andra.

Sammanfattning av förutsättningar för tillgängliga val

Alla ska kunna rösta. Tillgänglighet är en förutsättning för delaktighet. Se till att:

  • Planera för olika behov.
  • Gör rätt från början med universell utformning.
  • Ställ krav på tillgänglighet vid upphandling.
  • Åtgärda brister i god tid.
  • Bemöt alla väljare utifrån deras förutsättningar.
  • Involvera personer med funktionsnedsättning i valarbetet.

Tillgänglighet är en rättighet

För personer med funktionsnedsättning är tillgänglighet avgörande för delaktighet. Utformningen av lokaler, information och bemötande avgör om en väljare kan använda sin rösträtt och vara delaktig i allmänna val.

Olika behov kräver olika lösningar

Personer med funktionsnedsättning har olika behov av tillgänglighet. Till exempel utifrån sin rörelseförmåga, syn, hörsel, kommunikation eller kognition.

Några aspekter som påverkar tillgängligheten:

  • rörelseutrymme
  • ljusmiljö och kontrastmarkeringar
  • ljudmiljö
  • luftmiljö
  • utformning och förmedling av information
  • bemötande
  • öppettider och antal lokaler.

Vissa väljare behöver personligt stöd, till exempel ledsagning eller personlig assistans, för att kunna rösta.

Sveriges mål och lagstiftning om tillgänglighet

Funktionshinderspolitiskt mål

Sveriges nationella mål för funktionshinderspolitiken är att med FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning som utgångspunkt, uppnå jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet för personer med funktionsnedsättning i ett samhälle med mångfald som grund. Målet ska bidra till ökad jämställdhet och till att barnrättsperspektivet ska beaktas.

Krav på tillgänglighet

Brister i tillgängligheten hindrar människor från att delta. Därför finns krav på tillgänglighet i flera lagar, bland annat vallagen, diskrimineringslagen, plan- och bygglagen, lagen om offentlig upphandling och lagen om digital offentlig service (DOS-lagen).

Universell utformning – gör rätt från början

Universell utformning innebär att skapa fysiska och digitala produkter, tjänster och miljöer som fungerar för så många som möjligt utan speciallösningar. Det kan till exempel vara produkter som valsedelställ och tjänster som ambulerande röstmottagning.

Om ni tänker på tillgängligheten redan vid planering, upphandling och inköp minskar behovet av särskilda åtgärder senare. Ibland kan det vara svårt att hitta lokaler och lösningar som fungerar för alla, då kan ni behöva göra vissa särskilda åtgärder så att alla väljare ska kunna rösta.

Nödvändigt för vissa, bra för alla

Universell utformning hjälper inte bara personer med funktionsnedsättning, det är bra för alla. Exempelvis ramper, låga trösklar och bra belysning underlättar för många fler väljare.

Involvera personer med funktionsnedsättning

Involvera personer med funktionsnedsättning i frågor som berör dem. Samarbeta gärna med deras företrädande organisationer.

Fysisk, digital och kognitiv tillgänglighet

För att människor med olika behov ska kunna delta i sammanhang och använda produkter och tjänster behövs fysiskt likväl som digital och kognitiv tillgänglighet. Det gäller även vid val.

Fysisk tillgänglighet

Byggnader och saker som väljare ska använda ska vara tillgängliga och användbara. Till exempel ska väljare enkelt kunna ta sig in och ut ur lokalen. Det ska också vara lätt att röra sig inne i lokalen. Tänk därför igenom möbleringen och skapa en miljö som fungerar för alla, även om en nödsituation skulle uppstå.

Digital tillgänglighet

Alla ska kunna uppfatta, förstå och använda digital information och tjänster, oavsett funktionsförmåga. All information på kommunens webbplats ska vara tillgänglig för personer som använder skärmläsare eller andra hjälpmedel.

Det ska också vara enkelt att förstå så att alla kan ta till sig informationen.

Valmyndigheten samlar all övergripande information om val på val.se. Vi har också affischer och mallar för kommunikation på Valcentralen.

Kognitiv tillgänglighet

Både fysiska och digitala miljöer ska vara tydliga och begripliga. Skyltar, instruktioner och information på webbplatser ska vara enkel att förstå. Offentliga verksamheter ska skriva klarspråk, alltså vårdat, enkelt och begripligt.

Ett gott bemötande är också en central del av kognitiv tillgänglighet, till exempel att visa förståelse för olika behov och vara tydlig i kommunikationen med väljare.

Involvera personer med funktionsnedsättning

Engagera personer med olika funktionsnedsättningar i planering, genomförande och uppföljning av valet. På så sätt kan ni säkerställa att valgenomförandet fungerar utifrån olika behov av tillgänglighet.

Ta gärna hjälp av kommunens funktionshindersråd eller bjud in organisationer som företräder personer med funktionsnedsättning till samråd och dialog. En tidig dialog minskar risken för brister i tillgängligheten.

Tillgänglighet i praktiken – vallokalen

Enligt vallagen ska alla röstmottagningsställen vara tillgängliga. Lokalerna som ni väljer ska vara så tillgängliga som möjligt från början och ni ska åtgärda eventuella brister.

Det kan till exempel vara att:

  • bygga en ramp in till lokalen
  • installera bättre belysning
  • möblera så att det blir lättare att röra sig i lokalerna.

Ni ska även hjälpa personer på plats som behöver det. Exempel på skäliga åtgärderna kan till exempel handla om att:

  • ha förstoringshjälpmedel för läsning på valsedlar
  • visa på en affisch hur röstningen går till
  • hjälpa väljare att rösta utanför lokalen om hissen är trasig.

En tillgänglig vallokal:

  • är lätt att ta sig till och från
  • är lätt att ta sig in och ut ur, samt runt i
  • har bra belysning
  • har god ventilation som inte bullrar
  • har tydlig skyltning
  • har valskärmar för både stående och sittande

Bestämmelser

Vad säger bestämmelserna?

Den svenska folkstyrelsen bygger på fri åsiktsbildning och på allmän och lika rösträtt. Det allmänna ska verka för att alla människor ska kunna uppnå delaktighet och jämlikhet i samhället (1 kap. 1 och 2 §§ regeringsformen).

 

En myndighet ska se till att kontakterna med enskilda blir smidiga och enkla. Myndigheten ska lämna den enskilde sådan hjälp att han eller hon kan ta till vara sina intressen (6 § förvaltningslagen, 2017:900). Det innebär bland annat att myndigheten kan behöva beakta exempelvis ålder och mognad när den har med unga att göra eller om någon har särskilda behov till följd av en funktionsnedsättning.

De valmyndigheter och de utlandsmyndigheter som har inrättat röstningslokaler ska verka för att röstningen är tillgänglig för alla väljare. Tillgängligheten omfattar lokalerna för röstmottagning, röstningsförfarandet och informationen till väljarna (7 kap. 1 § vallagen, 2005:837).

 

Nämnderna ska verka för att samråd sker med dem som brukar deras tjänster (8 kap. 3 § kommunallagen, 2017:725).

 

Kommuner kan eller ska ofta ställa krav på tillgänglighetsanpassning av lokaler, materiel och tjänster när de upphandlar. När det som anskaffas ska användas av fysiska personer ska de tekniska specifikationerna bestämmas med beaktande av samtliga användares behov, däribland tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning (9 kap. 2 § lagen om offentlig upphandling, 2016:1145).

Fler rekommendationer och länkar

Här har vi samlat länkar till fördjupad information.

Mål för funktionshinderspolitiken (Regeringen) Länk till annan webbplats.

FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning (Regeringen) Länk till annan webbplats.

Allmän kommentar om artikel 9 Tillgänglighet - svensk översättning (Myndigheten för delaktighet) Länk till annan webbplats.

Arbeta med aktiv involvering (Myndigheten för delaktighet) Länk till annan webbplats.

Lagen om vissa produkters och tjänsters tillgänglighet (Post och telestyrelsen) Länk till annan webbplats.

Förbered upphandling av tillgängliga varor, tjänster och miljöer (Upphandlingsmyndigheten) Länk till annan webbplats.

Upphandla tillgängliga varor, tjänster och miljöer (Upphandlingsmyndigheten) Länk till annan webbplats.

Tillgänglighet vid val omfattar information, lokaler och röstningsförfarande

Vanliga frågor och svar

Vilket material som kan förbättra tillgängligheten behöver ni skaffa själva?

Exempel på material som ni själva kan ordna med är:

  • belysningsförstärkning och förstoringshjälpmedel
  • skyltar och affischer med hjälp av Valmyndighetens mallar med den grafiska profilen
  • anpassat informationsmaterial, t ex bildstöd, information i punktskrift och lättläst.

Finns det några exempel på modeller för belysning och förstoringshjälpmedel går att använda i lokaler bakom avskärmning av valsedlar och valskärmar?

Belysning finns i små och stora modeller med elsladd men även utan elsladd som är uppladdningsbara. En del modeller kan praktiskt klämmas fast på valskärmar.

Förstoringshjälpmedel finns också i olika storlekar. Stora (exempelvis läs-tv) kräver mer utrymme än mindre som är enklare att ta med även vid röstmottagning i hemmet.

Det finns också hjälpmedel som kombinerar både belysning och förstoring.

Hur kan personer med demenssjukdomar rösta?

En väljare kan aldrig bli fråntagen rösträtt på grund av demenssjukdom eller intellektuella funktionsnedsättningar. Däremot måste väljaren kunna avge en viljeyttring för röstmottagaren att få hjälp bakom skärmen. Röstmottagaren måste förstå vad väljaren vill, annars kan röstmottagaren inte hjälpa till. Motsvarande gäller för den (om inte en röstmottagare) som hjälper väljaren.

Har väljare som inte kan svenska rätt att få hjälp bakom skärmen?

Nej, endast väljare som har funktionsnedsättning eller liknande har rätt att få hjälp bakom skärmen. Däremot har röstmottagarna serviceskyldighet att hjälpa väljaren med översättning. De kan använda informationsblad på andra språk från oss eller ta in tolk.

Hur kan jag avgöra om en väljare verkligen behöver hjälp bakom skärmen?

Röstmottagare ska hjälpa väljare som vill ha hjälp men inte bedöma väljarens behov av hjälp. Det är viktigt att komma ihåg att inte funktionsnedsättningar syns och att alla som vill få hjälp att rösta ska få det. Samtidigt ansvarar röstmottagarna för ordningen i röstningslokalen och kan behöva förklara för väljare som vill gå flera personer bakom skärmen vilka regler som gäller.

Varför ändrar vi inte valsedelssystemet när det försvårar för tillgängligheten?

Valmyndigheten kan inte ändra valsedelssystemet på egen hand. Det är riksdagen som måste besluta om en ändring i vallagen för att valsedelssystemet ska ändras. Valmyndigheten har under många år påtalat behovet för regeringen, exempelvis i våra erfarenhetsrapporter efter valen. I februari 2024 tillsattes en parlamentarisk kommitté som ska utvärdera och överväga förändringar av valsedelsystemet.

Hur kan röstmottagare kommunicera med väljare som inte hör?

Kommunikation med väljare som inte hör kan till exempel underlättas om läsplatta eller papper och penna finns i lokalen. Om ni har röstmottagare som kan teckenspråk är det bra att det framgår tydligt. Till exempel genom att de bär en pin eller annat tydligt kännetecken.
Ett generellt tips för ökad tillgänglighet är att också komplettera skriftlig och muntlig information med bildstöd. Använd gärna Valmyndighetens guide till väljare i lokalen.

Sök