Rösträtt fastställs med hjälp av uppgifterna från Skatteverkets folkbokföringsregister 30 dagar före valdagen. Dagen kallas kvalifikationsdagen.

För den som får sin rösträtt i val till kommun- och regionfullmäktige genom att ha varit folkbokförd i Sverige i tre år, räknas dessa tre år bakåt från valdagen. Denna rösträtt fastställs också 30 dagar innan valdagen, precis som för alla andra.

Det som sker inför och på kvalifikationsdagen är att Valmyndigheten kopplar ihop uppgifter från Lantmäteriets fastighetsregister och uppgifter från folkbokföringen med de valdistrikt som kommunerna beslutat om. Syftet är att alla röstberättigade ska placeras i ett valdistrikt och få ett ordningsnummer i röstlängden.

Valmyndigheten tar framtrycker en röstlängd för varje valdistrikt. Detta sker ungefär en vecka före valet. Röstlängderna distribueras till alla kommuner.

I röstlängderna per valdistrikt visas de röstberättigades namn enligt folkbokföringen, personnummer och nummer i röstlängden.

För vissa uppgifter i röstlängdsregistret kan folkbokförings-sekretess gälla, exempelvis för att personen har skyddade personuppgifter. Endast personer på länsstyrelsen med särskild behörighet kan se dessa personers uppgifter i Valid och lämna ut dubblettröstkort till dem.

Folkbokföringssekretessen gäller däremot inte för uppgifter i de tryckta röstlängderna.

Det framgår inte i röstlängderna om någon uppgift omfattas av sekretess.

Länsstyrelsen rättar eventuella fel i en röstlängd. Personer som vill begära rättelse efter kvalifikationsdagen behöver göra det senast tolv dagar före valdagen.

Om personer får rättelse kan kommunerna behöva rätta manuellt i röstlängden efter att den tryckts.

Länsstyrelse: Genomför rättelse i röstlängd

Kommun: Ändra eller lägg till i röstlängd efter tryck

Efter val, och efter att röstlängderna skannats på uppdrag av SCB, ska länsstyrelsen ge tillbaka de tryckta röstlängderna till respektive kommun för arkivering. Röstlängder som använts vid val ska bevaras för all framtid.

Den använda röstlängden är en allmän handling. Till exempel händer det att någon vill kontrollera om hen har blivit avprickad som röstande i röstlängden. Eller kolla upp om någon annan har röstat. Då måste kommunen kunna visa röstlängden eller ta en kopia av den sida som personen efterfrågar.

Alla röstberättigade ska få information om sin rösträtt. Det får de genom sitt röstkort. Röstkortet ska nå väljarna senast den dag som förtidsröstningen börjar.

På röstkortet står det vilket valdistrikt väljaren tillhör, vallokalens namn, adress och öppettider samt kontaktuppgifter till kommunen. Det innehåller också information hur väljaren kan beställa ambulerande röstmottagare och vart hen ska vända sig för att begära rättelse av röstlängden.
Nytt för valen 2026 är att röstkorten inte längre innehåller namn och adress till olika förtidsröstningslokaler. Istället hänvisas väljaren till val.se där uppgifter om samtliga lokaler finns.

Väljaren behöver inte ha sitt röstkort med sig när hen röstar, varken i vallokal eller i förtidsröstningen. Det räcker att väljaren kan styrka sin identitet för att kunna rösta.

Digitalt eller fysiskt utskick

Valmyndigheten skickar ett röstkort till alla personer som har rösträtt. De väljare som har digitala brevlådor får sitt röstkort skickade dit.

De som inte har en digital brevlåda, eller som i sin digitala brevlåda har angett att de vill ha fysisk post från Valmyndigheten, får ett röstkort i pappersform med posten. Röstkortet skickas till väljarens folkbokföringsadress. De som har anmält en särskild postadress hos Skatteverket får sitt röstkort skickat dit istället.

Varken digital brevlåda eller folkbokföringsadress

Vi kan inte skicka något röstkort till röstberättigade personer som varken har en digital brevlåda eller en folkbokföringsadress. Personen har ändå rösträtt, tillhör ett valdistrikt och kan rösta. Det går att skriva ut dubblettröstkort till dessa väljare om de efterfrågar det.