Rösträtt, röstlängd och röstkort
Publicerad: 16 juni 2025
Svenskar som flyttat utomlands behöver anmäla sig till röstlängden var tionde år. Här finns information som kan ge dig stöd när du får frågor om rösträtt.
Introduktion till rösträtt, röstlängd och röstkort
Rösträtt i allmänna val
Förutom att en väljare behöver ha fyllt 18 år senast på valdagen för att ha rösträtt så finns en del andra krav beroende på vilket allmänt val det handlar om. Information om rösträtt till alla val finns på val.se. Där finns även information om hur svenska medborgare som bor utanför Sverige, även kallade utlandssvenskar, kommer med i röstlängden.
Rösträtten fastställs 30 dagar före valdagen
Rösträtt fastställs med hjälp av uppgifterna från Skatteverkets folkbokföringsregister 30 dagar före valdagen. Dagen kallas kvalifikationsdagen.
För den som får sin rösträtt i val till kommun- och regionfullmäktige genom att ha varit folkbokförd i Sverige i tre år, räknas dessa tre år bakåt från valdagen. Denna rösträtt fastställs också 30 dagar innan valdagen, precis som för alla andra.
Vad säger bestämmelserna?
Av 5 kap. 1 § vallagen framgår att röstlängderna ska grundas på de uppgifter som 30 dagar före valdagen finns i folkbokföringsdatabasen enligt lagen (2001:182) om behandling av personuppgifter i Skatteverkets folkbokföringsverksamhet och i fastighetsregistret enligt lagen (2000:224) om fastighetsregister.
Valmyndigheten tar fram röstlängder
Det som sker inför och på kvalifikationsdagen är att Valmyndigheten kopplar ihop uppgifter från Lantmäteriets fastighetsregister och uppgifter från folkbokföringen med de valdistrikt som kommunerna beslutat om. Syftet är att alla röstberättigade ska placeras i ett valdistrikt och få ett ordningsnummer i röstlängden.
Vi tar fram en röstlängd för varje valdistrikt. Detta sker ungefär en vecka före valet.
I röstlängderna per valdistrikt visas de röstberättigades namn enligt folkbokföringen, personnummer och nummer i röstlängden.
Exempel på tryckta röstlängder med fingerade personuppgifter från valen 2022 och EU-valet 2024 .
Skyddade personuppgifter
För vissa uppgifter i röstlängdsregistret kan folkbokförings-sekretess gälla, exempelvis för att personen har skyddade personuppgifter. Endast personer på länsstyrelsen med särskild behörighet kan se dessa personers uppgifter i Valid.
Folkbokföringssekretessen gäller däremot inte för uppgifter i de tryckta röstlängderna. Det går inte heller att se i dessa om en person har skyddade personuppgifter såsom sekretessmarkering eller skyddad folkbokföring.
Var finns bestämmelserna?
Bestämmelser om folkbokföringssekretess i röstlängdsregistret återfinns i 22 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) och 6 § offentlighets- och sekretessförordningen (2009:641).
Rättelser i röstlängden
Länsstyrelsen rättar eventuella fel i en röstlängd. Personer som vill begära rättelse efter kvalifikationsdagen behöver göra det senast tolv dagar före valdagen.
Om personer får rättelse kan kommunerna behöva rätta manuellt i röstlängden efter att den tryckts.
Kommunen arkiverar röstlängderna
Efter val ska länsstyrelsen ge tillbaka de tryckta röstlängderna till respektive kommun för arkivering. Röstlängder som använts vid val ska bevaras för all framtid.
Röstlängden är en allmän handling
Den använda röstlängden är en allmän handling. Till exempel händer det att någon vill kontrollera om hen har blivit avprickad som röstande i röstlängden. Eller kolla upp om någon annan har röstat. Då måste kommunen kunna visa röstlängden eller ta en kopia av den sida som personen efterfrågar.
Var finns bestämmelserna?
Rätten att ta del av en handling på plats respektive att få en kopia finns reglerat i 2 kap. 15-16 §§ tryckfrihetsförordningen (1949:105).
Röstkort till väljare
Alla röstberättigade ska få information om sin rösträtt. Det får de genom sitt röstkort. Röstkortet ska nå väljarna senast den dag som förtidsröstningen börjar.
Arbete pågår för att införa digitala röstkort
Valmyndigheten arbetar för att införa digitala röstkort till valen 2026. Läs mer om utvecklingen på sidan Digitala röstkort och moderniserad förtidsröstning.
Särskilt utlandsröstkort till utlandssvenskar
Till utlandssvenskar skickar Valmyndigheten ett preliminärt röstkort cirka 50 dagar före valdagen. Vi skickar det tidigt eftersom det kan behövas för postgången till väljaren.
Tillsammans med utlandsröstkortet skickar vi också material för brevröstning. En utlandssvensk kan sedan välja om hen vill brevrösta, rösta på utlandsmyndighet eller rösta i Sverige.
Vanliga frågor och svar
Har den som bor utomlands rösträtt i valen?
En person som är bosatt utomlands behöver uppfylla följande krav för att ha rösträtt till riksdagsvalet:
- 18 år senast på valdagen
- svenskt medborgarskap
- ha varit folkbokförd i Sverige någon gång under sitt liv
Personen har inte rösträtt i valen till region- och kommunfullmäktige.
Hur vet man om man är kvar i röstlängden?
Om personen bott längre än 10 år utomlands behöver hen anmäla sig till röstlängden på nytt. Personen behöver även se till att Skatteverket har rätt adress registrerad för att kunna få sitt utlandsröstkort och material för brevröstning.
Om personen är osäker på om hen är anmäld till röstlängden går det bra att kontakta Skatteverket eller Valmyndigheten.
Om personen fallit ur röstlängden eller om hen flyttat sen senaste valet behöver hen skicka in en ny blankett till Skatteverket med sin aktuella adress. Då får personen en ny 10-årsperiod i röstlängden. Blanketten heter ”Ny adress/röstlängd för utvandrad, Anmälan SKV 7842.”
Ny adress/röstlängd för utvandrad, Anmälan (SKV 7842) | Skatteverket
Länk till annan webbplats.
Personen röstade i det senaste valet, är hen med i röstlängden?
Efter 10 år faller man ur röstlängden, detta gäller oavsett om en person röstat i tidigare val. Att ha röstat i tidigare val är ingen garanti för att vara upptagen i röstlängden.
Även om en person fallit ur röstlängden så kan hen rösta i valet och rösten räknas då som en anmälan till röstlängden. Rösten behöver ha kommit till Valmyndigheten senast dagen före valdagen för att rösten ska kunna räknas i aktuellt val. Skulle rösten komma senare får personen en ny tioårsperiod i röstlängden men rösten kommer inte vara giltig i det aktuella valet.
En brevröst räknas bara som en ny anmälan till röstlängden först efter att de tio åren har passerat och personen redan har fallit ur röstlängden. Finns personen kvar i röstlängden och brevröstar är det alltså inte så att tiden förlängs med ytterligare tio år.
Väljaren har inte fått sitt röstkort och undrar om hen har rösträtt och finns med i röstlängden ?
Vi hämtar adressuppgifter från Skatteverkets folkbokföring. Om röstkortet inte kommit fram kan det vara så att vi inte haft en uppdaterad adress.
Väljaren måste inte ha sitt röstkort för att rösta.
Det går att beställa dubblettröstkort från antingen Valmyndigheten eller utlandsmyndigheten och få det levererat till sin e-post. Väljaren kan även beställa material för brevröstning från Valmyndigheten och i vissa fall även från utlandsmyndigheten.
Har den som är svensk medborgare och är född utomlands rösträtt?
Om personen aldrig varit folkbokförd i Sverige så har hen inte rösträtt i de svenska valen.
Har väljare med samordningsnummer rösträtt?
Nej, personen måste ha varit folkbokförd i Sverige någon gång under sitt liv för att få ett personnummer, och då tas hen upp i röstlängden. Det räcker inte med att endast vara svensk medborgare.