Valmyndigheten bedömer det möjligt och lämpligt att genomföra ett införande i liten skala under 2026. Det tidiga införandet inkluderar att vallokalen markerar både i en digital och en tryckt röstlängd. Uppsamlingsräkningen och länsstyrelsens slutliga rösträkning använder den tryckta röstlängden.

Anmäl er kommun

En röstlängd innehåller röstberättigade för ett visst val i ett visst valdistrikt. Precis som idag fastställs den digitala röstlängden 30 dagar före valdagen. Röstlängden trycks på papper och skickas till distriktet via en distributör och den digitala röstlängden tillgängliggörs på valdagen.

Väljaren identifierar sig för röstmottagarna och lämnar över sina förberedda röster. Röstmottagarna söker upp väljaren i röstlängden, kontrollerar rösterna och lägger dem i urnan samtidigt som de markerar i röstlängden att väljaren har röstat. De gör en markering för varje val som väljaren har röstat i. Nu närmast gäller det val till kommun, region och riksdag, men vid kommande val kan väljare i EU-val markeras på samma sätt. Förtidsröster kan markeras i den digitala röstlängden precis som de kan i den fysiska röstlängden.

Eftersom röstlängden är digital och uppkopplad så uppdateras den i realtid med till exempel rättelser eller tillägg i röstlängden.

Digitala röstlängder skulle innebära flera fördelar i röstningsprocessen när det är infört i alla led (ej på plats i valen 2026).

Det möjliggör:

• effektivare flöden i val- och röstningslokaler
  
• snabbare uppdatering av rättelser och tillägg i röstlängden
• förenklad digital överföring till länsstyrelser och SCB efter val
  
• färre fel vid markering i röstlängden.

På samma sätt som för väljarförteckningar bedömer Valmyndigheten att det är möjligt att inom gällande regelverk digitalisera röstlängderna. Det krävs även här förändringar i rutiner, ett nytt digitalt stöd och en reglering av personuppgiftsansvaret i biträdesavtal mellan kommunerna och Valmyndigheten.

Valmyndigheten är enligt regelverket personuppgiftsansvarig för databasen med väljaruppgifter, det vill säga röstlängdsregistret. Valmyndigheten är även personuppgiftsansvarig för den behandling av personuppgifter som sker när registret delas upp i röstlängder. Valmyndigheten förblir ansvarig så länge röstlängderna finns kvar på myndigheten. När valnämnderna tagit emot röstlängderna i pappersformat eller digitalt format, övergår ansvaret till valnämnderna. Valnämndens personuppgiftsansvar omfattar då både de uppgifter som är tryckta i röstlängderna och de nya uppgifter som förs in på valdagen eller vid uppsamlingsräkningen.

När Valmyndigheten tillhandahåller ett it-stöd för digitala röstlängder blir Valmyndigheten biträde till valnämnderna. Valmyndigheten förblir ansvarig för systemets drift och IT-säkerhet. Men det är kommunerna som är personuppgiftsansvariga för sina personuppgiftsbehandlingar, till exempel sådana som utförs i väljarförteckningar och röstlängder, och därför också kommunerna som måste göra bedömningar av sina egna personuppgiftsbehandlingar.

Teckna avtal om personuppgiftsbiträde