Ett väl genomfört val är beroende av att säkerheten fungerar på alla nivåer. Ni behöver därför planera och genomföra valen med säkerhet som en integrerad del i allt arbete.

Ett systematiskt säkerhetsarbete kräver helhetssyn

Ett säkert valgenomförande bygger på ett planerat och strukturerat säkerhetsarbete. Utgå från fem delar:

1. Säkra kompetens och kontakter– identifiera ansvar och resurser.
2. Analysera– för att förstå och ta höjd för risker och hot mot valgenomförandet.
3. Vidta åtgärder– ta fram rutiner och planer, utbilda och öva.
4. Agera genast och kommunicera vid händelser – följ rutiner och krisplaner om något inträffar.
5. Lär och förbättra – utvärdera, följ upp och utveckla arbetet.

Säkerställ rätt kompetens internt

Involvera flera olika kompetenser tidigt i planeringen. Då blir roller och ansvar tydliga redan från start. Det blir också tydligt i vilka skeden ni behöver olika kompetenser.

Viktiga funktioner att ta med:

• Valkansli eller valansvariga – leder det operativa arbetet.
• Säkerhets- och beredskapssamordnare – identifierar och hanterar potentiella risker och hot.
• IT-enheten – säkrar teknisk infrastruktur och digitala system.
• HR-avdelningen – hjälper till med rekrytering och utbildning.
• Lokalstrateg eller förvaltningar – säkrar tillgängliga och ändamålsenliga lokaler.
• Kommunikatör – når ut med korrekt och tillgänglig information både internt och externt.

Använd erfarenheter och utvärderingar från tidigare val för att bygga vidare på det som fungerat bra.

Etablera externa kontaktvägar i förväg

Skapa kontakt redan i planeringsfasen så att ni kan agera snabbt vid behov.

Exempel på viktiga kontakter:

1. Andra länsstyrelser – för att utbyta tips, råd och erfarenheter.
2. Valmyndigheten – ger styrning, stöd och vägledning.
3. Polismyndigheten – vid hot, incidenter eller behov av närvaro.
4. Räddningstjänst – för att förebygga olyckor och begränsa skador om något inträffar.

Analysera hot, risker och sårbarheter

Inför valen är det viktigt att i god tid arbeta förebyggande och analysera hot, risker och sårbarheter.

Frågor ni kan ställa er:

• Fysisk säkerhet: Hur skyddas lokaler och förvaringsutrymmen? Finns det risk för störningar eller sabotage? Behövs ordningsvakter eller särskilda rutiner? Hur ser tillgängligheten ut?
• Personal: Finns risk för personalbrist eller frånvaro i viktiga roller? Hur hanterar ni hot eller påtryckningar mot personal?
• Logistik och utrustning: Hur ser ni till att transporter, valmaterial och utrustning är tillgängliga, skyddade och fungerar under hela valperioden?
• Kommunikation: Finns risk för ryktesspridning eller desinformation? Är rutinerna för information och kriskommunikation tydliga, liksom ansvarsfördelningen vid kris?
• Informationssäkerhet: Är digitala system, e-post och valrelaterad kommunikation tillräckligt skyddade? Finns risk för dataintrång eller andra cyberangrepp?

Många saker kan påverka valgenomförandet och förtroendet för valgenomförandet. Allt från antagonistiska hot till organisatoriska hot, olyckor och naturkatastrofer. Börja analysera i god tid och besluta vilka analyser ni behöver göra.

Exempel på användbara analyser

1. Kontinuitetshantering: Säkerställer att verksamheten kan fortsätta trots störningar. Låt gärna denna planering samspela med övriga analyser.
2. Risk- och sårbarhetsanalys: Identifiera risker och sårbarheter i syfte att förebygga och förhindra att oönskade händelser påverkar verksamheten. Stärker även förmågan att hantera den typen av händelser. Vissa väljer att ta med valgenomförandet i sin ordinarie lagstadgade risk- och sårbarhetsanalys (RSA). Andra väljer istället att göra en särskild RSA inför varje valtillfälle.
3. Säkerhetsskyddsanalys: Identifiera och skydda eventuell säkerhetskänslig verksamhet mot spioneri, sabotage och andra hot som kan skada eller ge negativa konsekvenser för Sveriges säkerhet. Valgenomförandet kan i vissa delar räknas som säkerhetskänslig. Då gäller säkerhetsskyddslagen, som kräver att ni gör en bedömning, anpassar skyddet och planerar insatser för att minska riskerna.
4. Verksamhetsskyddsanalys: Som komplement till övriga analyser och för att stärka skyddet mot antagonistisk, det vill säga medvetet illvillig, påverkan på valgenomförandet och förtroendet för det rekommenderar vi att ni gör en verksamhetsskyddsanalys, till exempel enligt Valmyndighetens metod.

Skillnaden mellan analyserna

En del av ert arbete med val kan omfattas både av säkerhetsskydd och verksamhetsskydd. Ni behöver först avgöra om delar av ert arbete med val omfattas av säkerhetsskyddslagen. Därefter kan ni komplettera med verksamhetsskydd.

Den främsta skillnaden mellan verksamhetsskydd och säkerhetsskydd handlar om vilka konsekvenser som ska undvikas. Medan säkerhetsskydd handlar om skydd av verksamhet som kan få negativa konsekvenser för Sveriges säkerhet, handlar verksamhetsskydd om skydd av verksamhet som kan få negativa konsekvenser på valgenomförandet eller förtroendet för genomförandet av val.

Den främsta skillnaden mellan en verksamhetsskyddsanalys och många risk- och sårbarhetsanalyser handlar om att verksamhetsskydd utgår ifrån skyddsvärdet, vad som måste skyddas, medan en risk- och sårbarhetsanalys ofta främst utgår ifrån sannolikheten och konsekvensen av specifik negativ påverkan. Det finns dock varianter av risk- och sårbarhetsanalyser som liknar en verksamhetsskyddsanalys.

En verksamhetsskyddsanalys kan vid behov vara ett bra komplement till en risk- och sårbarhetsanalys och en eventuell säkerhetsskyddsanalys.

Dokumentera allt

Skriv ner innehållet i alla analyser och vilka avväganden ni gör. Analyserna bör leda till konkreta åtgärdsplaner med tydlig ansvarsfördelning. Gör planerna enkla att följa upp och se till att alla känner till dem.

Vidta åtgärder

Utgå från era analyser och genomför åtgärder som minskar risker och ökar beredskapen:

• Ta fram rutiner som säkerställer spårbarheten i alla moment.
• Se till att ni har reservlokaler och rutiner för hur de kan börja användas.
• Se till att alla nyckelroller har ersättare.
• Säkerställ att IT-system och nätverk har reservlösningar och kan återställas snabbt.
• Ta fram en kriskommunikationsplan.
• Utbilda rösträknare och annan personal i bemötande, säkerhetsrutiner, hantering av oväntade situationer och incidentrapportering.
• Genomför övningar med relevanta scenarier.