Frågor och svar om valgeografi
Publicerad: 14 mars 2025
Här hittar du svar på vanliga frågor om arbetet med valgeografi.
Valgeografi
Vem tar initiativ till ändring av regionens valkretsindelning?
Regionen. Regionfullmäktige beslutar om ändring och länsstyrelsen fastställer beslutet. Dialog bör finnas tidigt mellan region och länsstyrelse. I de fall regionkretsarna delar en kommun behöver även regionen och kommunen ha en tidig dialog.
Vad gäller om det bara är valdistriktsnamnen som ska ändras?
Ändringen går till på samma sätt som om gränserna ändras.
När ska valdistrikten senast ändras?
Länsstyrelsen ska besluta om valdistrikt senast den 1 december 2025. Kommunfullmäktige ska komma in med sina förslag i god tid innan detta datum.
Behövs det beslut i kommunfullmäktige om valdistrikten inte ändras?
Det finns ingen bestämmelse i vallagen om att kommunfullmäktige bör ta ställning även när det inte sker några ändringar, men ha en dialog internt i kommunen och med er länsstyrelse så att ni är överens.
Hur ska valdistrikten namnges?
Det spelar ingen roll om det heter Valby norra eller Norra Valby. Skriv helst ut norra i stället för att skriva bara N, men ni behöver inte ändra det här om ni inte gör några valdistriktsändringar.
Se sidan Översyn av valdistrikt på Valcentralen:
Behöver valdistriktskoderna vara en obruten nummerserie?
Om ett valdistrikt tas bort behöver inte ett annat valdistrikt få det numret. Det underlättar för jämförbarheten om inte valdistriktskoderna ändras i onödan.
När kommer 1 mars-statistiken och vad innehåller den?
Valmyndigheten räknar med att publicera statistiken senast 7 mars. Den innehåller röstberättigade per valdistrikt och per fastighet, men inte per adresspunkt. Eventuellt kan statistik per adresspunkt tas fram vid framtida statistikuttag, Valmyndigheten har förstått att det är ett önskemål.
Vad är särskilda och synnerliga skäl till att ha fler eller färre röstberättigade per valdistrikt än 1000-2000?
Särskilda skäl för färre röstberättigade skulle kunna vara att det är ett område som är svårt att slå samman med något annat område samtidigt som valdistriktet har nära 1000 röstberättigade och ett högt valdeltagande.
Synnerliga skäl för att ha färre än 300 röstberättigade i ett valdistrikt skulle kunna vara att det inte finns fler röstberättigade på en svårtillgänglig ö. Det är dock viktigt att tänka på valhemligheten, så inte röstmottagarna kan dra slutsatsen att rösten på det lite udda partiet lämnats av en viss väljare. Hellre än att ha så små valdistrikt bör kommunen överväga att ha förtidsröstning på ön på valdagen och låta förtidsröstningen stänga lite tidigare än vallokalen, så rösterna hinner fraktas till vallokalen och räknas där.
Särskilda skäl för fler röstberättigade skulle kunna vara att det bor fler än 2000 röstberättigade på en fastighet, men inte så många fler att man bedömer att det är nödvändigt att dela fastigheten.
Se sidan Översyn av valdistrikt på Valcentralen:
Hur definieras "röstberättigad"? Det är ju olika för kommunval och riksdagsval?
Tänk att valdistrikten ska fungera för alla typer av val.
Ska kommunen i ett nytt förslag på valdistrikt redovisa antalet röstberättigade per distrikt enligt det nya förslaget och hur vet man det?
Ja, helst. Många kommuner kan ta fram det i sina GIS.
Behöver kommunen motivera varför den inte gör förändringar för valdistrikt som under flera val legat under 1000 röstberättigade?
Valmyndigheten anser att ni bör göra det, men prata med er länsstyrelse så att ni är överens om hanteringen.
Kommunen märker att det finns brister i registreringen av adresspunkter, där personer exempelvis bor i Attefallshus utan adresspunkt. Hur kontrolleras detta?
Valmyndigheten utgår från uppgifterna från folkbokföringen och Lantmäteriet. Vid misstanke om fel i folkbokföringen kan kommunen vända sig till Skatteverket.
Hur delar man en fastighet och vilka fastigheter är det som ska delas?
Att dela en fastighet görs som en del av länsstyrelsens beslut om valdistriktsindelning. Att fastigheten delas och hur den delas ska framgå av text i beslutet. GIS-filen återspeglar sedan beslutet.
Det är kommunen som vid sin översyn identifierar fastigheter som måste delas, men försök att inte dela några fastigheter om det inte är nödvändigt. En stor fastighet med områden som ligger långt ifrån varandra, i olika kommundelar och med bostadsfastigheter på båda med hundratals folkbokförda är ett exempel på när en fastighet kan behöva delas.
Se sidan Översyn av valdistrikt på Valcentralen: