Förtydligande om fastigheter med belägenhetsadresser i flera valdistrikt
Publicerad: 19 mars 2025
Valmyndigheten har fått flera frågor om vad ni ska göra med informationen att en fastighet har belägenhetsadresser i flera valdistrikt.
Alla röstberättigade på en fastighet ska höra till samma valdistrikt
När vi har placerat de röstberättigade i valdistrikt har vi tidigare utgått från medianfastighetspunkter. En fastighet har bara en medianfastighetspunkt och alla röstberättigade på fastigheten har placerats i ett valdistrikt utifrån den punkten.
Nu använder vi i stället belägenhetsadresser, eftersom Lantmäteriet slutat med medianfastighetspunkter. En fastighet kan ha flera belägenhetsadresser. Den som är folkbokförd på fastigheten är folkbokförd på någon av fastighetens belägenhetsadresser. Lagen säger dock fortfarande att alla röstberättigade på en fastighet ska höra till samma valdistrikt. Detta löser vi genom att i de fall en fastighet har belägenhetsadresser i flera valdistrikt kommer alla röstberättigade på fastigheten att föras till det valdistrikt där flest av fastighetens röstberättigade är folkbokförda. Detta sker automatiskt. De enda fastigheter som är undantagna är de fastigheter som sedan tidigare har ett beslut om delning.
In- och utflyttningar kan leda till olämplig valdistriktsindelning
Om fastigheten har ungefär lika många röstberättigade på belägenhetsadresser i två eller flera valdistrikt finns en risk att in- och utflyttningar gör att de röstberättigade förs till ett annat valdistrikt på kvalifikationsdagen (30 dagar innan valdagen) än tidigare statistikuttag. Om det då finns många röstberättigade på fastigheten kan det leda till en olämplig valdistriktsindelning. För kommunen som redan planerat lokal och bemanning kan en sådan överraskning dessutom påverka planeringen.
Justera valdistriktsindelningen vid behov
Kommunerna behöver därför göra en översikt över sina fastigheter som ligger i flera valdistrikt. Ser kommunen att de har sådana fastigheter är det lämpligt att, i samband med att valdistrikten justeras, även justera valdistriktsgränsen så att hela fastigheten ligger i samma valdistrikt. Om kommunen har fastigheter vars röstberättigade kan hoppa till ett annat valdistrikt med konsekvensen att valdistriktsindelningen blir olämplig kan det vara nödvändigt att justera valdistriktsindelningen. Finns det inga fastigheter som kan hoppa eller konsekvenserna blir små och har kommunen i övrigt inga skäl att ändra valdistriktsindelningen behöver inget göras. De röstberättigade kommer då med automatik att föras till det valdistrikt där flest av fastighetens röstberättigade är folkbokförda.
Länsstyrelserna beslutar om valdistriktsindelningen
Länsstyrelsen behöver ha koll på de fastigheter kommunen väljer att inte åtgärda, och bedöma om de riskerar att leda till en olämplig valdistriktsindelning. Beroende på hur stor länsstyrelsen bedömer att risken är och hur olämplig valdistriktsindelningen skulle kunna bli, kan det finnas anledning för länsstyrelsen att ta upp frågan med kommunen och eventuellt föreslå en justering.