Gör en verksamhetsskyddsanalys
Publicerad: 11 november 2025
En verksamhetsskyddsanalys hjälper er att skydda genomförandet av allmänna val och bevara förtroendet för valprocessen. Ni identifierar vad som är viktigt att skydda, vilka antagonistiska hot som finns och hur ni kan förebygga och hantera oönskade situationer.
Vi har tagit fram en metod för verksamhetsskyddsanalys som är till för er som jobbar på en kommun eller länsstyrelse med att planera och genomföra val.
Vår metod bygger på Säkerhetspolisens metod för säkerhetsskyddsanalys och fokuserar på att förebygga, motverka och hantera antagonistiska, det vill säga avsiktligt illvilliga, hot. Ni behöver också förbereda er på annan påverkan på valgenomförandet, exempelvis naturhändelser, strömavbrott eller pandemier. Det gör ni främst genom ert arbete med risk- och sårbarhetsanalys och kontinuitetsplanering.
Vi rekommenderar att ni i ett tidigt skede involverar de personer hos er som arbetar med säkerhets- och beredskapsfrågor. Den som känner till Säkerhetspolisens metod för säkerhetsskyddsanalys kommer att känna igen sig och kan snabbt komma igång med arbetet.
Mallar för att dokumentera analysen
Dokumentera verksamhetsskyddsanalysen under arbetets gång. Använd gärna våra mallar för att spara tid och få en tydlig överblick.
Excelmallen är framtagen av Lindesbergs kommun och har fyra flikar. Den hjälper er att strukturera analysen och se vad som behöver skyddas och på vilket sätt.
Wordmallen används för att sammanställa analysen i rapportform. Ladda ner mallen och fyll i på din dator. Byt ut den röda texten inom parentes mot era egna resultat.
Excelmall för verksamhetsskyddsanalys Excel, 33 kB.
Wordmall för verksamhetsskyddsanalys i rapportform Word, 52 kB.
Så gör ni en verksamhetsskyddsanalys
Beskriv verksamheten
Beskriv övergripande alla moment i valgenomförandet. Gör en lista över vad ni själva ansvarar för och vad som är direkt eller indirekt beroende av andra verksamheter både internt och externt.
Ta hjälp av informationen på Valcentralen som översiktligt beskriver genomförandet av allmänna val. Komplettera sedan med era specifika förutsättningar.
Identifiera och bedöm skyddsvärden
I det här steget identifierar ni vad som är skyddsvärt i er verksamhet och bedömer hur stor skada en antagonistisk handling kan leda till.
Identifiera skyddsvärden
Utgå från kartläggningen ni gjorde i föregående steg. Fundera på vilka verksamheter eller tillgångar som måste skyddas för att inte valgenomförandet eller förtroendet för valgenomförandet ska vara i fara.
Ett skyddsvärde är något ni behöver skydda från antagonistiska handlingar. Om ett skyddsvärde utsätts för en antagonistisk handling, till exempel sabotage, stöld eller manipulation, kan det medföra betydande skada för genomförandet eller förtroendet för genomförandet av allmänna val.
För att skapa en överblick, kategorisera gärna de identifierade skyddsvärdena utifrån följande kategorier:
- verksamhet
- personal
- lokaler
- transporter
- utrustning
- material (till exempel valmaterial och röster)
- system
- information
Kategorierna är ett stöd för att det ska vara lättare att sortera bland identifierade skyddsvärden och skyddsåtgärder. Har ni behov av det kan ni ta fram fler kategorier.
Bedöm konsekvenserna av en skada
För varje identifierat skyddsvärde behöver ni bedöma hur allvarliga konsekvenser en antagonistisk handling skulle kunna få på genomförandet av val eller förtroendet för valgenomförandet. Anteckna bedömningen för spårbarhet.
Gå igenom en kategori i taget för att inte missa något viktigt skyddsvärde.
Ett exempel på skyddsvärde är röster. Om de stjäls eller förstörs, vad får det för konsekvenser för valgenomförandet eller förtroendet för valgenomförandet?
Bedöm konsekvenserna utifrån fem nivåer:
Konsekvens-nivå | Förtroende för genomförande av val | Genomförande av val |
|---|---|---|
1. Inte mätbar eller relevant konsekvens | Negativ rapportering eller påverkan genom information utan effekt på förtroendet för genomförande av val. | Avvikelser från föreskriven ordning som inte påverkar genomförandet av val eller valresultat. |
2. Ringa skada | Mindre skada på förtroendet för genomförande av val. Ringa protester mot valadministrationens genomförande av val. Möjligt att relativt snabbt återgå till normalläge. | Mindre avvikelser från föreskriven ordning som påverkar genomförandet av val. Liten risk för påverkan eller försening av valresultat. Risk för förnyad sammanräkning eller annan åtgärd. Kräver viss omprioritering av resurser, men små ekonomiska konsekvenser. Möjligt att relativt snabbt återgå till normalläge. |
3. Inte obetydlig skada | Påtaglig skada på förtroendet för genomförandet av val. Påtagliga protester mot valadministrationens genomförande av val. Möjligt att återgå till normalläge inom rimlig tid. | Påtagliga avvikelser från föreskriven ordning som påverkar genomförandet av val. Påtaglig risk för påverkan, försening av valresultat eller omval. Påtagliga omprioriteringar av resurser och ekonomiska konsekvenser. Möjligt att återgå till normalläge inom rimlig tid. |
4. Allvarlig skada | Allvarlig skada på förtroendet för genomförandet av val. Allvarliga protester och ifrågasättande av valadministrationens genomförande av val. Svårt att återgå till normalläge. | Allvarliga avvikelser från föreskriven ordning som påverkar genomförandet av val. Kräver omfattande omprioritering av resurser. Allvarlig risk för försening av valresultat, påverkan på valresultat eller omval. Betydande ekonomiska konsekvenser. Svårt att återgå till normalläge. |
5. Synnerligen allvarlig skada | Mycket allvarlig påverkan på förtroendet för genomförandet av val. Mycket allvarliga protester mot valadministrationen och ifrågasättande av valgenomförandet. Långsiktiga konsekvenser och mycket svårt att återgå till normalläge. | Mycket allvarliga avvikelser från föreskriven ordning som påverkar genomförandet av val. Valresultatet försenas eller påverkas mycket allvarligt. Mycket allvarliga ekonomiska konsekvenser. Långsiktiga konsekvenser och mycket svårt att återgå till normalläge. |
Om konsekvensnivån skiljer sig mellan påverkan på förtroendet för genomförande av val och påverkan på genomförande av val så notera den högsta av de två.
Om konsekvensen är större än nivå 1 bör ni se över behovet av skyddsåtgärder.
Bedöm gärna konsekvenserna utifrån tre perspektiv:
- Konfidentialitet – vad händer om uppgifterna blir kända för obehöriga?
- Tillgänglighet – vad händer om uppgifterna eller resurserna inte finns tillgängliga när de behövs?
- Riktighet – vad händer om uppgifterna ändras eller manipuleras av obehöriga?
Exempelvis är en förtidsröst skyddsvärd utifrån alla tre perspektiv:
- Om en väljare kan kopplas ihop med vilket parti hen röstat på innebär det att valhemligheten röjts, vilket påverkar konfidentialiteten.
- Om förtidsrösten inte finns tillgänglig vid rösträkningen påverkas tillgängligheten.
- Om innehållet i en förtidsröst ändras eller manipuleras påverkas riktigheten.
Identifiera hot mot valgenomförandet
Inför varje val tar Valmyndigheten fram en dimensionerande hotbild för hela landet som beskriver potentiella hot och risker som valadministrationen kan behöva ta höjd för i sin planering. Den rekommenderar vi att ni använder som utgångspunkt när ni tar fram er egen hotbild.
Den nationella dimensionerande hotbilden ger en ungefärlig bild av vilken nivå Valmyndighetens råd och rekommendationer är anpassade efter. Ni behöver sedan själva avgöra om ni ska anpassa skyddet till en högre eller lägre nivå, beroende på era lokala förhållanden.
Så bedömer ni den lokala hotbilden
För att göra en rättvisande bedömning kan ni utöver intern samverkan använda:
- Tidigare erfarenheter.
- Öppna underlag från exempelvis Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Säkerhetspolisen och Polismyndigheten.
- Samverkan med andra kommuner.
- Samverkan med er länsstyrelse.
- Samverkan med Polismyndigheten lokalt och regionalt.
Er lokala hotbild kan vara allvarligare än Valmyndighetens dimensionerande hotbild. Om ni till exempel misstänker att en större grupp planerar att angripa en specifik lokal, måste skyddet anpassas till en högre nivå än Valmyndighetens råd.
I andra fall kan hotbilden vara mindre allvarlig. Om ni är säkra på är att det varken finns aktörer med kapacitet eller intention att angripa en specifik lokal, kan ni överväga att välja en lägre skyddsnivå än den rekommenderade.
Identifiera och bedöm sårbarheter
Nästa steg är att undersöka hur sårbar verksamheten är, både för varje skyddsvärde och verksamheten i stort.
En sårbarhet uppstår när det finns en skillnad mellan de hot som finns och de skyddsåtgärder som ska hantera dem.
Tänk er in i rollen som antagonist för att identifiera sårbarheter. Vilka sårbarheter kan utnyttjas utifrån den hotbild ni har?
Bedöm sedan hur väl era nuvarande skyddsåtgärder klarar att stå emot de hot ni har identifierat.
Ni kan bedöma sårbarheter genom:
- praktiska tester av verksamhetsskyddet
- analys av tidigare incidenter
- bedömningar grundade på erfarenhet.
Exempel: Om hotbilden visar att en grupp kan försöka bryta sig in i kommunhuset för att stjäla förtidsröster och lokalen saknar tillräckligt skydd, finns en tydlig sårbarhet. Sårbarheten behöver beskrivas för att ni ska kunna föreslå rätt skyddsåtgärder i nästa steg.
En annan sårbarhet kan vara att personal saknar tillräcklig utbildning eller intresse för att genomföra sina arbetsuppgifter på rätt sätt.
Beskriv nödvändiga verksamhetsskyddsåtgärder
När ni har identifierat sårbarheterna ska ni ta fram åtgärder för att komma till rätta med dem.
Exempel på åtgärder för att förhindra stöld av röster:
- rekrytera och utbilda pålitlig och opartisk personal
- alltid vara minst två personer vid hantering av skyddsvärt material
- säkerhetsskåp, lås och larm
- rutiner för spårbarhet
- väktare tillgängliga
- rutiner för polisanmälan och rapportering av incidenter
- kommunikationsplan för att snabbt ge en korrekt bild av en oönskad händelse.
Här på Valcentralen finns det konkreta råd och rekommendationer gällande åtgärder för ett ökat skydd av respektive moment i valgenomförandet. En sammanfattning av åtgärderna finns i listan över upptäckande och avskräckande, försvårande och hanterande skyddsåtgärder.
Upptäckande och avskräckande, försvårande och hanterande skyddsåtgärder
Utforma en verksamhetsskyddsplan
I det här sista steget ska ni ta fram en verksamhetsskyddsplan för att öka skyddet av valgenomförandet. Planen ska visa:
- vilka åtgärder som ska genomföras
- när de ska göras
- vad som ska prioriteras
- vem som ansvarar för vad.
Överväg åtgärder för alla hot som bedömts ha högre konsekvens än nivå 1 i steg 2. Prioritera händelser där sannolikheten för ett antagonistiskt angrepp är hög eller mycket hög och där konsekvensen blir allvarlig eller synnerligen allvarlig skada.
Ni kan också välja att prioritera skyddet utifrån de områden med störst sårbarheter, där skillnaden är störst mellan hotbilden och det befintliga skyddet.
Bedöm sannolikheten för antagonistiska hot
Sannolikhet | Uppskattad förekomst | Osäkerhet | Förklaring |
|---|---|---|---|
5. Mycket hög | Tio eller fler gånger per val. | Ingen | Ingen osäkerhet förekommer i bedömningen. |
4. Hög | Tre till nio gånger per val. | Mycket liten | Omfattande underlag stödjer bedömningen men litet utrymme för felaktighet. |
3. Medelhög | En till två gånger per val. | Tydlig | Rimlig bedömning utifrån tillgänglig empiri men tydligt utrymme för felaktigheter. |
2. Låg | En gång per två till tre val | Mycket stor | Det finns lite empiri att stödja bedömningen på men möjligheten för fel är överhängande. |
1. Mycket låg | En gång per fyra eller fler val. | Avstår bedömning | Sannolikhet kan inte uppskattas. |
Anteckna den bedömda sannolikhets- och osäkerhetsnivån och varför den valdes, för att lättare kunna prioritera verksamhetsskyddsåtgärder. Sannolikheten för ett antagonistiskt angrepp varierar över tid. En ordentlig dokumentation underlättar i uppföljningen.
Gör en riskbedömning
Räkna ut risken genom att multiplicera sannolikheten med konsekvensnivån (se steg 2).
Upptäckande och avskräckande, försvårande och hanterande skyddsåtgärder
För att skydda valgenomförandet och förtroendet för valgenomförandet behöver ni arbeta med flera olika typer av skyddsåtgärder. Här beskriver vi tre kategorier: upptäckande och avskräckande, försvårande och hanterande skyddsåtgärder.
Skyddsåtgärder är ofta beroende av varandra och vissa tillhör mer än en kategori. Grunden för att skydda valens genomförande är utbildad personal och tydliga rutiner.
Upptäckande och avskräckande skyddsåtgärder
Upptäckande och avskräckande skyddsåtgärder ökar sannolikheten att ett angrepp kan upptäckas innan eller under tiden det sker samt kan fungera avskräckande för angripare.
Undvik ensamarbete
Låt alltid minst två personer tillsammans hantera röster, utföra transporter och andra viktiga moment. Då ökar chansen att upptäcka ett angrepp och det skapas en naturlig kontrollfunktion vilket ger ökad trovärdighet.
Spårbarhet
Dokumentera vem som hanterar röster och annat skyddsvärt material, och var det sker. En enkel rutin för spårning gör det möjligt att följa upp i efterhand.
Synliga roller
Ge röstmottagare, rösträknare, transportörer och valansvariga tydliga kännetecken, till exempel kläder eller symboler. Det gör rollerna synliga vilket kan avskräcka angripare.
Personell bevakning
Använd bevakningspersonal, till exempel via eget vaktbolag, för att minska sannolikheten för ett angrepp. Bevakning skyddar både lokaler och transporter och fungerar som upptäckande och avskräckande, försvårande och hanterande skyddsåtgärd.
Informera Polisen och räddningstjänsten
När Polismyndigheten och räddningstjänst har kunskap och är informerade om era lokaler och transporter kan de skydda dem bättre och sannolikheten för ett angrepp minskar.
Larm och övervakning
Larm och övervakning gör det möjligt att snabbt upptäcka angrepp. De kan också avskräcka och försvåra för en angripare. För lokaler kan ni till exempel använda hyrda ”larmväskor” kopplade till en larmcentral.
Säkerhetsmaterial
Använd säkerhetspåsar och plombering vid förvaring och transport av skyddsvärt material. Då går det att upptäcka om någon försökt eller lyckats manipulera innehållet.
Försvårande skyddsåtgärder
Försvårande skyddsåtgärder fördröjer eller försvårar för en angripare och minskar skadorna av ett angrepp.
Byggnadstekniska åtgärder
Genomför byggnadstekniska åtgärder, exempelvis genom att förstärka dörrar, fönster, väggar och andra delar av byggnaden. Detta ökar tiden det tar för en angripande att ta sig in i lokalen. Använd galler, grindar eller minska antalet fönster eller dörrar.
Lås, sektionering och tillträdesskydd
Se till att lås och nyckelhantering fungerar, exempelvis genom att byta ut eller uppgradera befintliga lås.
Ibland behöver bara en del av en byggnad eller lokal skyddas extra. Säkerhetsskåp och värdeskåp kan ge ökat skydd.
Vid transporter, förvara det skyddsvärda i låsta och skyddade utrymmen, exempelvis i ett låst bagage- eller lastutrymme. Ett särskilt fordon för värdetransport eller ett värdeskåp i ett fordon försvårar ytterligare för angripare.
Inpasseringskontroll
Se till att bara behöriga personer kan vara i lokalen eller förvaringsutrymmet. Använd inpasseringskontroller som personal, kortläsare eller nyckelrutiner.
Det gör det också lättare att i efterhand se vem eller vilka som haft tillgång till lokalen eller förvaringsutrymmet, det vill säga en hanterande skyddsåtgärd.
Insynsskydd
Skydda transporter och lokaler från insyn. Använd fordon med skyddade utrymmen, täck fönster och undvik skyltning av lokaler och fordon om ej nödvändigt. Tänk också på digital insyn, sprid inte information om transporter eller förvaring i sociala medier eller på webben.
Lämna inte fordon obevakade
Undvik att lämna ett fordon som innehåller skyddsvärt material obevakat vid planerade och oplanerade stopp. Utrusta personalen med överfallslarm så att de snabbt kan få hjälp vid ett angrepp.
Säkra av- och pålastning
Låt behörig personal ta hand om skyddsvärt material och lämna det inte obevakat. Öppna transporten inom ett avspärrat område om det är möjligt. Kontrollera och dokumentera alltid det mottagna materialet. Försäkra dig om att rätt mängd levererats.
Hanterade skyddsåtgärder
Hanterande skyddsåtgärder stoppar ett angrepp eller minskar konsekvenserna om det redan har skett.
Värdetransport
Anlita en värdetransportör som kan genomföra säkra transporter. Det gör att sannolikheten minskar för att ett angrepp lyckas och kan innebära bevarat förtroende om ett angrepp ändå skett.
Poliseskort
Poliseskort är den starkaste skyddsåtgärden vid transport av valmaterial, förtidsröster och röster. Den minskar kraftigt både sannolikheten för ett potentiellt angrepp och konsekvenserna av ett angrepp.
Personell bevakning i eller vid lokaler
Placera bevakningspersonal eller polis i eller utanför lokaler och förvaringsutrymmen. Det gör det möjligt att stoppa angripare direkt.
Brandskydd
Anpassa brandskyddet för genomförande av val, särskilt om lokalens ordinarie brandskydd är anpassat för annan verksamhet. Välj släckningsutrustning som inte förstör skyddsvärt material och röster.
Utbilda personalen
Utbilda personalen om situationer som kan uppstå och rutiner för att hantera dessa. Då kan de agera snabbt och minska konsekvenserna om något händer.
Dokumentation, spårbarhet och rutiner
Ordentlig dokumentation och framtagna rutiner gör att ni kan spåra och hantera eventuella incidenter mer effektivt.
Se till att ha rutiner för reservlokaler och extra utrustning om ni snabbt behöver flytta verksamheten. Bestäm i förväg hur polisanmälan och incidentrapportering ska gå till.
Kommunikationsplan
Förbered rutiner för att förekomma sanna eller falska rykten om material eller röster som försvunnit eller blivit förstörda. En tydlig och snabb kommunikation minskar konsekvenserna av eventuella angrepp.
Beskrivning av begrepp
Här beskriver vi de vanligaste bregreppen, i bokstavsordning.
Antagonistiska hot
Avsiktligt illvilliga handlingar i syfte att påverka genomförandet av allmänna val och/eller förtroendet för valen. Ett antagonistiskt hot kan komma från såväl andra länder som från grupper eller enskilda individer.
Dimensionerande hotbild
Ett verktyg för att förstå och tolka Valmyndighetens råd och förslag. Den dimensionerande hotbilden beskriver inte det faktiska hotet mot allmänna val även om den försöker att ligga så nära verkligheten som möjligt. Kommuner och länsstyrelser behöver bedöma de faktiska hot som finns mot deras ansvarsområde (lokalt eller regionalt) utifrån egna erfarenheter och i samverkan med lokala och regionala säkerhetsmyndigheter.
Skyddsvärden
Det som ska skyddas för att valtillfället ska kunna genomföras och för att förtroendet för genomförandet av valen inte ska påverkas negativt. Skyddsvärden identifieras och bedöms utifrån vilka konsekvenser antagonistisk påverkan får för genomförandet eller förtroendet för valgenomförandet. Om konsekvensen av påverkan medför en skada finns det behov av skyddsåtgärder.
Sårbarhet
Skillnaden mellan befintliga säkerhetsåtgärder och de hot som åtgärderna ska skydda mot. Sårbarheten kan bedömas genom praktiska tester av verksamhetsskyddet, genom analys av tidigare incidenter och/eller genom att göra bedömningar grundade på erfarenhet. En sårbarhet behöver beskrivas så tydligt som möjligt för att det ska vara möjligt att identifiera skyddsåtgärder.
Säkerhetsskydd
Skydd av verksamhet som kan få negativa konsekvenser för Sveriges säkerhet om den påverkas. Säkerhetsskyddet utgår från säkerhetsskyddslagen. Om en verksamhet omfattas av både säkerhetsskydd och verksamhetsskydd dimensioneras skyddet i första hand efter säkerhetsskyddets krav. Därefter kan behovet av verksamhetsskydd ställa krav på ytterligare skyddsåtgärder.
Valsäkerhet
Ett samlingsbegrepp för valadministrationens systematiska arbete med att skydda de uppgifter som ska utföras enligt vallagen och andra valrelaterade författningar. Det handlar om säkerhetsskydd och verksamhetsskydd – men även om skydd mot olyckor, informationssäkerhet, krisberedskap och kontinuitetshantering.
Verksamhetsskydd
Att identifiera och skydda verksamhet från antagonistisk påverkan som kan leda till negativa konsekvenser för genomförandet av, och förtroendet för, allmänna val. Verksamhetsskyddet utgår från verksamhetens egna behov och krav, inte från lagkrav.
En verksamhetsskyddsanalys är inte samma sak som en risk- och sårbarhetsanalys. En verksamhetsskyddsanalys utgår från skyddsvärdet, det vill säga vad som måste skyddas. En risk- och sårbarhetsanalys utgår främst från sannolikheten och konsekvensen av specifik negativ påverkan.